Inga produkter i varukorgen.
Ny rapport ska bidra till mer rättvisa läxor
Skola Att utforma en läxa är ett designarbete som kräver att läraren funderar på läxan inför, under och efter att den är gjord. Annars riskerar den att skapa en orättvis undervisning – det menar Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik vid Malmö universitet, som nyligen har publicerat en ny rapport om hur läxor fungerar.
För att läxor ska fylla den funktion de avser kan läraren inte förvänta sig att eleven får hjälp hemma, det menar forskare vid Malmö Universitet.
Frågan som ställs i rapporten, en forskningssammanställning på uppdrag av Skolforskningsinstitutet, är hur lärares arbete med läxor kan främja likvärdiga förutsättningar för grundskoleelevers lärande. Lärare i Sverige verkar vara ganska väl medvetna om fördelar och nackdelar med läxor, enligt Jöran Petersson.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Han tror att en orsak till att hemläxor är ett så omdebatterat ämne i både skolvärlden och samhället i stort är att alla har gått i skolan och kanske har såväl goda som frustrerande minnen av just läxor.
– En annan orsak är nog att det bland politiker ibland finns svagt grundade argument både för och emot läxor. Ett sådant argument för läxor är att det finns en korrelation mellan mycket läxor och studieframgång, vilket antyds i böckerna om Harry Potter. Här förefaller korrelationen bero snarare på att ambitiösa barn med lika ambitiösa föräldrar vågar sig på skolor som förväntar sig mycket läxarbete – och då är det nog ambitionen snarare än mängden läxor som räknas.
– Ett motargument är att mer läxtid korrelerar med sämre studieresultat och TIMSS (en internationell årlig matematikundersökning red.anm) förmodar att detta beror på om alla elever får tio matematikövningar som läxa, så behöver lågpresterande elever lägga ner mer tid än högpresterande på att göra samma övningar.
Olika läxor beroende på situation
Vårdnadshavare är viktiga men ska inte få rollen som hemmalärare då många inte har ämneskunskap, pedagogisk kunskap och tid att vara just hemmalärare. Elever i studieovana hem kan drabbas extra hårt om de förväntas arbeta hemma med uppgifter där lärarstöd indirekt förväntas. Enligt Jöran Petersson är rapportens viktigaste funktion att belysa att det finns olika sorters läxor.
– Repetitionsläxa kan passa för glosor och multiplikationstabeller, fördjupningsläxa kan passa för att befästa kunskaper i NO och matematik medan förberedelseläxa kan vara att skicka ut en berättande text i SO till nästa lektion. Om texten är begreppsintensiv istället för berättande, så passar den nog inte alls som förberedelseläxa men möjligen som fördjupningsläxa.
Förförståelse för elevens bakgrund
Det framgår också av rapporten att ett rättvist läxsystem egentligen kräver att lärarna har koll på elevernas hemsituation, vilket enligt Göran Petersson är inte är möjligt i alla lägen.
– Detta är nog inte görbart bland ämneslärare som kan ha fler än 100 elever parallellt enstaka lektioner i veckan men väl hos klasslärare som har ca 25 elever nästan hela skoldagen och borde känna till åtminstone vilka som har svenska som andraspråk och som dessutom har en bred bild om eleven presterar starkt eller svagt.
– Men främst handlar det om att konstruera läxor som inte behöver läxhjälp och därmed inte kräver att läraren behöver veta om mamma är matematiker eller pappa är pizzabagare och därmed expert på hemkunskap, handhygien och företagsekonomi.
