Ny sorts kvalitetsgranskning testas på Stockholms vård

– Om denna modell verkligen ger det genomslag i vården som vi tror så kan den ersätta andra, mindre effektiva, uppföljningar som kostar mycket tid och pengar, säger Niklas Ekerstad, docent och specialist i internmedicin och kardiologi och projektledare för Hippokratesrevisioner på Svenska Läkaresällskapet.

Till skillnad från merparten av annan typ av kvalitetsgranskning så utgår Hippokratesrevisionen ifrån att hantering av kvalitetsmått kräver analys och sammanhang. Nackdelen med enbart kvantifierbara mått är att det är svårt att fånga komplexiteten. Hur synliggör man exempelvis behov hos svaga grupper med nedsatt autonomi? Hur fångar man aspekter av multisjuklighet över tid? Detta är något man hoppas att Hippokratesrevisioner kan komma åt.

– Det finns ett starkt engagemang från professionen att själva vilja säkra och utveckla kvaliteten utifrån det centralt medicinska i patient-/läkarmötet. Vid kvalitetsarbete i form av professionell dialog finns dessutom incitament att hitta sina svagare resultat för att kunna analysera och förbättra, förklarar Niklas Ekerstad.

En Hippokratesrevision innebär alltså att revisorerna tittar på både utfall och klassiska kvalitetsmått, men även för en diskussion kring resultaten. Fokus ligger på de professionella kärnvärdena – det vill säga: vetenskap och beprövad erfarenhet, forskning, etik och prioriteringar utifrån vårdbehov, utbildning och patientsäkerhet.

Revisionen resulterar i en sammanfattande professionell bedömning där såväl styrkor som svagheter blir belysta.

– Det är särskilt viktigt att den medicinska revisionen inom allmänmedicin inbegriper kollegial kvalitetsdialog. Dialogen ska stimulera till analys av den egna verksamheten för att identifiera förbättringsmöjligheter, poängterar Niklas Ekerstad.

Modellen utvecklades mellan 2017 och 2020 och har därefter testats i fem pilotversioner. Två av dessa utfördes på sjukhuskliniker, tre av dem på vårdcentraler. Under 2023 gjordes ytterligare anpassning av modellen till allmänmedicin.

Nu planerar alltså Region Stockholm att testa modellen inom ett antal husläkarmottagningar. Efter utvärdering hoppas man att de kan ligga till grund för hur uppföljning, effektiviseringar och kvalitetsgranskning inom primärvården kan utvecklas framöver.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapet, säger i en kommentar att han hoppas att detta blir startskottet för fler Hippokratesrevisioner i fler regioner. Jämfört med andra utvärderingsinsatser kan detta verkligen ge förändring, tack vare förankringen i professionen, förklarar han.

– Att professionen i stället för managementkonsulter får en central roll i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholm är fantastiskt. Det är ett kvitto på att vi äntligen blir lyssnade på och att man inser värdet av att låta professionen vara med när verksamheter ska kvalitetsutvecklas. Jag kan inte nog understryka vikten av att involvera oss som faktiskt arbetar i vården när verksamheter ska utvärderas och effektiviseras, säger Tobias Alfvén.