Ny standard om människors behov och lönsamhet

En av huvudtankarna i den nya standarden är att företag och organisationer ska arbeta strategiskt med områden som sätter människors behov i fokus.

– Det handlar om att lyfta frågorna i organisationen. Ofta hanteras det på projektledarnivå, men det behöver finnas med på en strategisk nivå, annars innebär det en risk för organisationen, säger Tomas Berns, som varit med och tagit fram den globala standarden och som är ordförande för den kommitté på SIS som ansvarar för standarden, samt själv vd för Ergolab.

För ledningar

Standarden har hållits medvetet kort – 17 sidor – för att ligga just på en strategisk, översiktlig nivå.

– Den är mer som en ’executive summary’ för att målgruppen ska få upp ögonen för det här och sedan få någon annan att utföra det, berättar Björn Nilsson, projektledare på SIS.

Under hösten kommer en svensk översättning av standarden och senare kommer en uppföljande standard riktad till operativt ansvariga chefer.

Holistiskt om ergonomi

Den nya standarden ligger inom området ergonomi, men med ett mer holistiskt synsätt än att bara se på stolar, bord och arbetsställningar.

– Det handlar både om att ta hänsyn till människors olika förutsättningar – om att fungera för den som är kort eller lång och för dem med funktionsvariation – och om ett organisatoriskt perspektiv. Ergonomi handlar om att öka människors välbefinnande, säger Björn Nilsson och pekar på att vinsterna för samhället och organisationer till exempel är att den som mår bra kan konsumera och blir inte sjukskriven.

Tillämpning och konsekvenser

Standarden baseras på Iso 26000 om socialt ansvarstagande och har samma form som den, med sju principer, exempel på hur de kan tillämpas och vad det är för risker med att strunta i en princip.

En av de här principerna är att göra alla typer av tjänster, produkter och system användbara – det vill säga bra för en målgrupp – och tillgängliga – det vill säga att ta hänsyn till en så stor population som möjligt, även personer med funktionsnedsättning och även de som inte är kunder än. Det handlar också om att göra arbetsmiljön för medarbetarna användbar och tillgänglig.

Det här berör inte minst myndigheters hemsidor – att de ska finnas på olika språk och för personer med olika funktionsnedsättningar. Men det rör också privata företag.

– Tillämpningen av det här kan vara att ha någon i styrelsen som är ansvarig och har kompetens om användbarhet och tillgänglighet. En annan tillämpning är att bevaka när beteenden ändras, säger Björn Nilsson.

Följa förändringar

En sådan förändring kan vara att människor arbetar högre upp i åldrarna, att synen till exempel blir sämre vilket ställer nya krav.

– Det kan också vara när läsplattor används mer. Det kan ge nackskador och det gäller då att hänga med och göra anpassningar.

Efter tillämpningarna tas också riskerna upp. Riskerna med att strunta i användbarhet och tillgänglighet är till exempel att tappa marknadsandelar, att utveckla produkter som för få kan eller vill använda, eller risk att bli stämd för att man inte möter lagkrav på tillgänglighet.

– Många tänker inte på att en liten ändring av en produkt kan göra att personer med funktionsvariation också kan ta del av den. Och det som är nödvändigt för funktionsnedsatta underlättar också för den som inte har någon funktionsnedsättning, så det blir bara bättre, säger Björn Nilsson.