Inga produkter i varukorgen.
Ny studie: Magkänslan får styra vid kriser – trots allt
KRISHANTERING
Reaktiv, oplanerat och med stöd av magkänslan. Så hanterar små och medelstora företag kriser, visar en ny studie vid Göteborgs Universitet.
Man gör med andra ord väldigt mycket fel jämfört med klassiska framgångsfaktorer...
Navigering genom nya kriser kräver förnyad omvärldsanalys. Foto: Adobestock
− Vi fann att det arbetssätt som de intervjuade företagsledarna beskrev skiljer sig från det planerade och formaliserade arbete som ofta lyfts fram som framgångsfaktorer av normgivare och akademiker, säger Jonas Fasth, universitetslektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Sammanlagt intervjuades 1 000 företagsledare i små och medelstora företag i juni 2020. De fick svara på frågor om hur de arbetat med krishantering under pandemins inledande månader.
Sju av tio saknar krisplan
Cirka en tredjedel av de intervjuade företagen hade upplevt en minskad omsättning på 20 procent eller mer.
− Intressant var att bara 30 procent av företagen hade någon form av krisplan när pandemin bröt ut, och att endast 10 procent av dem upplevde att den var till någon nytta. Förmodligen beror det på att en pandemi inte fanns med som en potentiell kris i så många av krisplanerna.
Forskarna konstaterar också att bara sju procent av företagen använde sig av särskilda krisgrupper utan i stället hanterade krishanteringsarbetet inom ramen för sin vanliga organisation. Studien visar även att en del av företagen framför allt gick på magkänslan vid beslut, ibland i kombination med rapporter eller prognoser.
Involverade inte medarbetarna
Tidigare studier och specialister inom krishantering brukar lyfta fram öppenhet för medarbetarnas synpunkter som en viktig faktor för att kunna hantera krissituationer bättre.
− Resultaten från vår studie visar att de företag som upplevde en kris kom att involvera sina medarbetare i lägre grad än de företag som inte upplevde sig vara i kris.
Jonas Fasth poängterar att under kristider gäller det att försöka behålla öppenheten, eller kanske till och med öka den.
− Det finns mycket kunskap och idéer bland medarbetare och externa aktörer som kan komma till användning. Det kan också vara klokt att använda sig av ett lite mer systematiserat krishanteringsarbete för att finna en balans mellan struktur och flexibilitet, avslutar Jonas Fasth.
