Inga produkter i varukorgen.
Ny utredning öppnar upp för robotar som beslutsfattare
Digitalisering
Automatiserat beslutsfattande utmålas som viktigt i arbetet med att lösa framtidens stora välfärdsutmaningar. Nu har en utredning lagts fram som föreslår att kommuner och regioner får större möjligheter att använda robotar som beslutsfattare.
Utredningen föreslår utökade möjligheter till automatiserat beslutsfattande.
Foto: Stock Adobe.
Befolkningen i Sverige ökar i snabb takt och andelen äldre blir allt större samtidigt som den arbetsföra delen av befolkningen inte ökar i samma takt. Det innebär ökade krav på kommuner, landsting och regioner att kunna tillhandahålla olika välfärdstjänster.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Välfärden behöver därför ställa om och införa smartare arbetssätt där det går. Att automatisera beslutsfattandet är ett sätt att effektivisera som också i många fall leder till ökad rättssäkerhet och bättre service i form av kortare handläggningstider, säger Malin Annergård, ledningsstrateg på avdelningen för ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Kommuner och regioner bakbundna
Men än så länge är kommuner och regioner mer eller mindre bakbundna när det gäller att använda automatiserat beslutsfattande fullt ut. 2018 ändrades förvaltningslagen och öppnade upp för automatiserat beslutsfattande hos statliga myndigheter, medan kommunallagens bestämmelser inte ändrats på motsvarande sätt.
Därmed är det inget som hindrar att till exempel Skatteverket och Försäkringskassan överlåter beslutsfattandet till robotar – förutsatt att klienterna informeras och att det finns möjligheter att överklaga och få sin sak omprövad av en mänsklig handläggare.
En del kommuner har visserligen automatiserat delar av beslutsprocessen, bland annat i hanteringen av ekonomiskt bistånd, hemtjänst och boendeparkeringstillstånd. Men då med begränsningen att en mänsklig handläggare svarar för själva beslutssteget på grundval av robotens handläggning.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har drivit på för att få en förändring till stånd. Och i februari 2020 tillsatte regeringen en utredning som nu överlämnats, där utredaren bland annat föreslår att kommuner och regioner får utökade möjligheter att automatisera beslutsfattande.
Malin Annergård har deltagit som expert i utredningen.
Hur tungt väger den här frågan?
– Det är viktigt att kommuner och regioner följer med i utvecklingen och att allt som gör verksamheten bättre och effektivare kan tas i bruk. Att hantera ärenden är i dag en tidsödande uppgift för kommuner och regioner. Allt administrativt arbete som lämpar sig för automatisering bör automatiseras så att medarbetarna kan ägna sig åt mer kvalificerade och värdeskapande uppgifter. Det handlar om att använda våra offentliga medel på ett så klokt och effektivt sätt som möjligt.
Hur stora bedömer ni vinsterna vara?
– När Riksrevisionen granskade automatiserat beslutsfattande i den statliga förvaltningen konstaterades att det lett till ökad effektivitet. Myndigheternas kostnader för beslutsprocesserna minskade och väntetiderna för enskilda medborgare blev kortare. Även rättssäkerheten förbättrades i form av ökad likabehandling och förutsägbarhet.
Men räcker det inte med att som i dag de förberedande stegen i en beslutsprocess kan automatiseras?
– Nej, för att processen ska kunna löpa på effektivt utan att invänta manuell hantering och för att uppnå den rättssäkerhet som Riksrevisionen pekar på behöver det steg i processen som är själva beslutssteget också kunna automatiseras. Att automatisera ärendehantering kan betraktas som en lågt hängande frukt för att uppnå effektivisering genom digitalisering. Samtidigt ska naturligtvis de förberedelser och det förändringsarbete som krävs inte underskattas.
Och vad händer nu?
– Förhoppningsvis kan det bli ett riksdagsbeslut nästa vår och en lagändring som möjliggör automatiserat beslutsfattande fullt ut i kommuner och regioner vid halvårsskiftet samma år.
