Nya arbetssätt krävs för att klara klimatomställningen

Under sommaren 2019 presenterade vi en debattartikel i SvD där vi förespråkade ett ökat utnyttjande av mer flexibla arbetsplatser, både i tid och rum, som ett led i att lösa klimatkrisen. Vi konstaterade då att den pågående strukturomvandlingen från industri- till kunskapssamhälle möjliggör och kräver ett annat arbetssätt med mer fokus på prestation och mindre på fysisk närvaro.

Vi konstaterade också, att för att locka framtidens talanger så krävdes arbetssätt som var mindre fokuserat på var, när och hur arbetet genomförs. Denna debattartikel ledde till ett seminarium på tankesmedjan Fores och medverkan i en artikel i Ny Teknik på samma tema.

Vi har också nyligen presenterat en idéskrift där vi konstaterar att organisation, arbetssätt och ledarskap måste anpassas i högre grad till verksamheten och att gamla tiders standardlösningar inte längre fungerar (men att vi för den skull inte kan slopa kravet på styrning, ledning och kontroll).

Ger entydig bild

Sedan vår debattartikel för ett år sedan har också mycket annat hänt: Under hösten och våren har ett flertal analyser presenterats exempelvis från Klimatpolitiska rådet och Uppsala universitet/Tyndall Centre for Climate Change Research, som alla ger en entydig bild av att med nuvarande utvecklingstakt så kommer vi inte nå de klimatpolitiska målen 2030.

Flera rapporter (bl.a. från IVA) visar också på att det finns betydande potential i ett bättre resursutnyttjande och mindre klimatavtryck, framförallt vad det gäller mobilitet och bättre utnyttjande av lokaler. Samtidigt har det också kommit artiklar och rapporter (t.ex. HBR nov 2019) kring att alltför standardiserat genomförande av s.k. ”aktivitetsbaserade kontor” skapar problem med arbetsmiljö i form av stress.

I samband med Corona krisen har också många lyft frågan kring ett bättre utnyttjande av digitaliseringen även ”post” Corona”. Det pågår också en debatt om ”återuppbyggnad” av samhället efter Corona, på ett mer klimatsmart sätt. En indikation på att denna utveckling redan är på väg är kanske att aktörerna på marknaden för flexibla lokaler s.k. coworking märker av ett ökat intresse för sina tjänster.

Skapa flexibel organisation

För att uppnå klimatmålen, locka talanger till framtidens arbetsplatser och undvika framtida arbetsmiljöproblem så måste vi alltså skapa organisation och arbetssätt samt lokaler som både är så flexibla att de både utnyttjar det digitala mötets fördelar och samtidigt tillhandahålla möjligheter till fysiska möten för interaktion och kreativ utveckling.

Detta ställer dock krav på en rad grundläggande strukturella förändringar:

Regelverk och attityder på arbetsmarknaden och framförallt hos arbetsmarknadens parter måste förändras i grunden, inte bara genom marginella förändringar i LAS. Det innebär att hela inställningen att arbetet sker på arbetsplatsen måste ändras åtminstone i de delar av näringslivet och offentlig sektor där kunskapsutveckling utgör ett stort inslag. Verksamheter däremot som är mer processorienterade (t.ex. produktion eller ärendehantering) kommer fortfarande att kräva hög grad av fysisk närvaro.

Ta bort flaskhalsar

För att stimulera ett effektivare resursutnyttjande så måste också flaskhalsar undanröjas. Här har flera rapporter och utredningar pekat på:

• För att stimulera delning av resurser (exempelvis lokaler) mellan olika verksamheter så måste dagens momsregler ses över och anpassas.
• Uppdelningen av resurser i anställda och företagare (arbetsgivare) börjar bli allt mer obsolet. I framtiden kommer vi gå in och ut i de olika associationsformerna, eller arbeta i flera samtidigt.
• Ett mer långsiktigt och ansvarsfullt företagande som tar hänsyn till inte bara en intressent åt gången (löntagarna 70-tal, aktieägarna 80-tal) utan alla samtidigt, och över en längre tidsperiod (mer än nästa kvartal)
• Investeringar i infrastruktur anpassat till en målbild av ökat distansarbete och digitala möten och därmed mindre resande. De resurser som då frigörs bör utnyttjas för utbyggnad av kollektivtrafik så att en trovärdig begränsning av biltrafiken framförallt i storstäderna kan göras.

Förändring internt

Inte bara omvärlden behöver förändras. Även internt måste organisation, arbetssätt och ledarskap förändras inom näringsliv och offentlig sektor:

• Erfarenhetsmässigt kräver ett effektivare resursutnyttjande en mer flexibel organisation som kan samverka över organisationsgränserna och bygga team, som anpassas efter uppgiftens art.
• Kontorslokaler måste utvecklas till att stödja ett nytt arbetssätt genom att mindre tillhandahålla arbetsplatser och mer utrymmen för interaktion och kreativa möten. Detta måste dock göras på ett sätt så att det anpassas för verksamhetens (och personalens) unika behov.
• Styrning, uppföljning och kontroll måste ändras så att de anpassas till en värld där medarbetarna kan finnas på olika platser samtidigt. I motsats till vad som ibland hävdas innebär det inte minskad styrning, men ändrad. Detta kan uppnås genom att detaljstyrningen minskas och engagemanget stimuleras för medarbetaren, men på ett sådant sätt att ansvarig chef fortfarande känner att hen har kontroll över verksamheten.
• Detsamma gäller ledarskapet, som måste utvecklas till mer av coachande och stödjande och mindre av detaljstyrande och reglerande.

Om vi får dessa förändringar på plats så borde vi ha möjlighet att komma ur Coronakrisen med goda förutsättningar att lösa inte bara akuta utan även mera långsiktiga problem.

Mikael Wallgren, Convendor

Anders Kron, Convendor