Inga produkter i varukorgen.
Nya metoder ska motverka ungdomsbrottslighet
Förbättringsarbete Det förebyggande arbetet mot att barn och unga hamnar i brottslighet behöver bli mer forskningsbaserat. Nu ska Socialstyrelsen och SKR implementera fem konkreta metoder i Sveriges alla regioner.
Tidiga insatser är avgörande. Foto: StockAdobe
Det är relativt vanligt att ungdomar både blir utsatta för brott och vid något enstaka tillfälle begår brott. Men det är endast ett fåtal personer som står för största delen av brottsligheten bland ungdomar, det visar statistik från BRÅ. För att hinna fånga upp ungdomar i riskzonen behövs mer evidensbaserade insatser, det menar Socialstyrelsen som för snart två år sedan sammanställde ett kunskapsstöd som kommuner och regioner kan utgå från i det brottsförebyggande arbetet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Tar tid att implementera
Det är totalt fem metoder fördelade på två olika åldersgrupper, men metoderna har ännu inte fått något större genomslag runtom i landet. Därför inleder Socialstyrelsen nu en utbildningssatsning ihop med Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Fakta
De fem förebyggande metoderna
För barn i åldern 6–11 år bör socialtjänsten erbjuda:
- Pedagogiskt och beteendebaserat stöd till föräldrar för att hjälpa sina barn
- KBT-baserade behandlingar för att motverka aggressiva och antisociala beteenden i barn
För barn i åldern 12–17 år bör socialtjänsten erbjuda:
- Kontinuerlig familjeterapi i öppenvård för att motverka återfallsbeteende
- Placering i familjehem med pedagogiskt och socialt stöd
- KBT-baserade beteende- och färdighetsprogram efter individuella behov
För barn i åldern 12–17 år bör socialtjänsten inte erbjuda:
- Konsekvensprogram som ska avskräcka från brottslighet
– Metoderna togs fram för cirka ett och ett halvt år sedan och det tar normalt sju år för implementeringar att genomföras, säger Åsa Furén Thulin, sektionschef för socialtjänst på SKR, men tillägger att hon har stor tillförsikt om att arbetssättet blir standardiserat runtom i landet.
– En av metoderna är amerikansk och har inte ändrats till svensk kontext, men Socialstyrelsen har de bärande komponenterna som krävs. Andra faktorer som bidrar till att det kan ta tid är att det är brist på behandlingsfamiljer – vilket är viktigt för många av dessa ungdomar med kraftigt normbrytande beteende – och att det i många regioner är långa köer inom ungdomspsykiatrin.
Inga avskräckande exempel
I kunskapsstödet belyser också Socialstyrelsen en metod som inte bör användas, de så kallade konsekvensprogrammen, där tonåringar ska avskräckas från kriminalitet genom besök vid till exempel fängelser och missbruksmottagningar. Skälet till detta är att det finns forskning som visar att programmen har motsatt effekt och istället ökar risken för fortsatt kriminalitet.
Annica Öquist är enhetschef på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning. Hon hoppas att fler kommuner ska gå samman för att få tillgång till flera olika typer av insatser för fler målgrupper.
– Många kommuner har tillgång till evidensbaserade insatser men då socialt arbete är komplext och innehåller så många olika dimensioner kan det för en enskild kommun vara svårt att ha en mångfald av insatser tillgängligt. I vår satsning för att sprida kunskapsstödet om insatser för att motverka normbrytande beteende och återfall i brott är därför stöd kring avtalssamverkan en viktig del.
