Nya standarder kvalitetssäkrar internationell brottsbekämpning

Standarder Med ökad gränsöverskridande brottslighet ökar också kraven på internationellt samarbete kring brottsbekämpning. En ny serie ISO-standarder håller nu på att tas fram i syfte att kvalitetssäkra den forensiska processen och skapa tillit i informationsutbytet av bevismaterial mellan olika länder.

Nya standarder kvalitetssäkrar internationell brottsbekämpning

Teknisk bevisning eller forensisk bevisning, som är den formella benämningen, är ett viktigt inslag i det brottsutredande arbetet för att ta reda på vad som hänt och vem som gjort vad på en brottsplats. Flera uppmärksammade brott har på senare tid klarats upp efter analyser av till exempel fingeravtryck och DNA.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

I Sverige omorganiserades polisens forensiska verksamhet 2020 och numera är polisens samtliga forensiska laboratorier på 12 orter samlade i avdelningen Nationellt Forensiskt Centrum (NFC). Störst av dem är laboratoriet i Linköping.


Internationell acceptans

Ett systematiskt kvalitetsarbete har sedan länge bedrivits vid NFC, bland annat i syfte att trygga tilliten och skapa förtroende vid utbytet av bevismaterial över gränserna.

En grundbult i det internationella samarbetet är det så kallade Prüm-beslutet som EU-länderna antog 2008. Det bygger på att medlemsstaterna fördjupar sitt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa terrorism och annan brottslighet genom att mer systematiskt utbyta DNA-profiler, fingeravtryck och uppgifter från fordonsregister. I Sverige är NFC kontaktpunkt för de två förstnämnda.

För att uppnå en enhetlig kvalitetsnivå och acceptans för varandras resultat fattade EU ett år senare en överenskommelse om att analyser och tolkning av DNA och fingeravtryck ska utföras av ackrediterade laboratorier. I Sverige är det Swedac som svarar för den bedömning som ligger till grund för ackreditering.

– Det internationella samarbetet har successivt utökats och i dagsläget utbyter vi DNA-information med 25 länder, främst inom EU, utifrån 12 olika standardmarkörer, förklarar Ricky Ansell, verksamhetsexpert på NFC.


Gått steget längre

Men NFC har också gått steget längre i sitt kvalitetsarbete än de krav som ställs i EU-uppgörelsen. Majoriteten av de undersöknings- och analysmetoder som används vid laboratorierna, alltså inte bara analyser av DNA och fingeravtryck, är ackrediterade mot laboratoriestandarden ISO/IEC 17025 eller den mer generella standarden ISO/IEC 17020, som i dagsläget används för tekniska brandundersökningar.

– Redan i mitten av 1990-talet fick vi den första ackrediteringen, även om vi arbetat med kvalitetssäkring långt innan dess. Ackreditering ger ytterligare en dimension till vårt kvalitetsarbete och är ett bra komplement till våra interna revisioner, säger Marcus Holmström, tillförordnad kvalitetsledare på NFC.

Ingen av metoderna som används i fält är dock ackrediterad.

– Varje brottsplats är unik, vilket gör det utmanande att formulera detaljerade standardkrav i fältverksamheten. Däremot uppfyller brottsplatsundersökningarna i dag samma upplägg och höga kvalitetskrav som ställs i ackrediteringsstandarderna, säger Marcus Holmström.


Fem nya ISO-standarder

Parallellt med kvalitetsarbetet på EU-nivå pågår även ett arbete sedan några år tillbaka på internationell nivå med att ta fram en serie ISO-standarder för hela den forensiska processen. Syftet är att ytterligare förbättra möjligheterna till internationell samverkan.

Tanken väcktes ursprungligen under det polska ordförandeskapet för EU 2011, men lyftes till global nivå efter ett initiativ från Australien. Ett 20-tal länder deltar för närvarande i arbetsgruppen ISO/TC 272, däribland Sverige som representeras av bland andra Ricky Ansell.

– Standardiseringen kommer att innebära stora möjligheter till likriktning och harmonisering av det forensiska arbetet, konstaterar han.

Arbetet, som sattes på paus under pandemin men nu gått in i en slutfas, kommer att utmynna i fem olika standarder.

  1. Termer, definitioner och ramverk (terms and definitions).
  2. Föremålshantering (recognition, recording, collecting, transport and storage of items).
  3. Analys (analysis).
  4. Tolkning (interpretation).
  5. Rapportering (reporting).

– Eftersom hela den forensiska processen, från brottsplats till domstol, omfattas hade det blivit för omfattande med en enda standard. Kommitténs bedömning är att det är bättre med en standard för varje enskilt steg i processen, förklarar Ricky Ansell.


NFC ligger väl i fas

Meningen är dock inte att standarderna ska ersätta, utan komplettera ISO/IEC 17020 och 17025. De två första standarderna är publicerade, medan det återstår en del arbete med de tre kvarvarande. Målet är att samtliga standarder ska vara fastställda 2025.

NFC har deltagit i arbetet sedan starten. Och att vara med och ta fram nya standarder handlar om att både ge och ta, menar Ricky Ansell. Några större anpassningar i NFC:s verksamhet kommer standarderna troligtvis inte att medföra.

– Min bedömning är att vi ligger väl i fas med innehållet i de kommande standarderna – de stora stegen i kvalitetsarbetet har vi redan tagit. Däremot har det ett stort värde att vi nu kan sätta en gemensam kvalitetsnivå på den forensiska verksamheten. Det skapar förtroende och tillit och bidrar till ännu effektivare brottsbekämpning, sammanfattar han.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.