Nyckeln i kvalitetsarbetet: grundskolechefens viktigaste fråga

Kvalitetsprofilen Han är grundskolechefen som drivs av att ställa frågor och vända på perspektiv. Allt för att hitta den innersta kärnan.
– Det är väl det som är kvalitetsarbete – att hitta nyckeln och inte hålla på med allt samtidigt.

Nyckeln i kvalitetsarbetet: grundskolechefens viktigaste fråga
Peter Bragner, grundskolechef i Stockholm. Foto: Liza Simonsson

Hur hamnade du inom kvalitetsområdet?

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Som rektor är man ansvarig för kvalitetsarbetet på sin enhet. Nu är jag ansvarig för att det genomförs ett effektivt kvalitetsarbete i hela området på förvaltningsnivå. Skolan är traditionellt inte van vid förbättringsarbete, utan mer vid avvikelsehantering. Jag förvånas fortfarande över hur långsam utvecklingstakten är. Om Asea skulle haft samma utvecklingstakt som skolan skulle vi fortfarande tillverka ånglok. Det finns otroligt mycket att göra.

Hur definierar du kvalitet?

– Generellt är kvalitet att utföra det man gör på bästa sätt under givna förutsättningar. För skolans del handlar det om att hitta balansen mellan våra tre uppdrag, fostran, undervisning och omsorg, och att skapa bästa möjliga effektivitet och resursanvändning.

Våga vara i förändring

Vilken är din viktigaste kompetens i kvalitetsrollen?

– Nyfikenhet! Att alltid vilja veta vad det är jag ser – och bortom det. Att inte bara ha den givna frågemallen, utan ta ett steg till i viljan att förstå och veta mer och försöka isolera faktorer. Vad är kärnan i det som ger goda resultat?

Fakta

Namn: Peter Bragner.Ålder: 55 år.Karriär: Började jobba som lärare 1994. Har sedan varit biträdande rektor och rektor innan han blev grundskolechef i Stockholms stad för Farsta–Skarpnäck med 9 800 elever. Han sitter i ledningsgruppen för grundskolan i Stockholm, som omfattar 140 grundskolor med 75 000 elever och som omsätter 16 miljarder. Peter är dessutom steg 1-utbildad familjeterapeut.Inspireras av: ”Dedikation! När jag känner att det finns en arbetsglädje runtomkring, en altruism i uppdraget – att det finns ett hjärta med i det man gör.”
Vad är din drivkraft?

– Jag är intresserad av andra människors drivkrafter, vad gör att de vill förändras? Kvalitetsarbetet handlar mycket om att våga vara i förändring, att våga vara i ickevetande. Sedan kan man välja att kalla det tillitsbaserat, men det handlar om att våga vara ickevetande – och det är obehagligt. Men i det ickevetande kan man alltid hitta nya frågor.

Vilken är kvalitetsprofessionens viktigaste uppgift som du ser det?

– Att få ut kvalitetsarbetet i kapillärerna. Att skapa en förståelse för varför vi ska jobba med förbättringsarbete. Att det inte är något isolerat, utan kopplat till allt. Man ska alltid ställa frågan om det blev bättre eller sämre – och varför blev det så? Vad kunde vi gjort annorlunda? Att få ner det som en förståelse på många nivåer. Men också att vi ska använda datan på rätt sätt. I skolan är vi överösta av resultat. Ofta drar man långtgående slutsatser utifrån det man har på handen, i stället för att förstå effekten av det man har gjort. Man väljer att försöka hitta förklaringar. Hade man i stället ställt andra frågor från början, hade man kunnat se andra saker.

Dialogen viktig

Vilket stöd har du av ledningen?

– Stockholm skiljer ut sig. Vi har en hel kvalitetsavdelning med analytiker, uppföljare och controllers som jag kan få hjälp av med det faktaanalysarbete som jag behöver göra. Tillsammans tar vi fram vilka frågor vi ska jobba med. Dessutom har jag väldigt bra stöd av ekonomiavdelningen och hr.

Hur skapar du medarbetarengagemang kring kvalitetsfrågor?

– En viktig del är det relationella, att vi utforskar och försöker förstå tillsammans. Får jag rektorerna att tycka att det är intressant att skruva lite, så kan de ta ner det i sina egna verksamheter. Jag går igenom deras resultat två gånger om åren, genom att modellera som samtal i stället för redovisning.

Vilket är ditt recept till en framgångsrik förbättringsresa?

– Dialogen som skapar förtroendefulla, professionella relationer. Men allt ska inte gå genom mig. Jag vill skapa förutsättningar för fler relationer och skapar kluster med rektorer som har liknande utmaningar. Det ska inte vara den strikta linjeorganisationen hela tiden. Där kan jag hjälpa till med att sätta människor i kontakt med varandra.

Söker efter kärnan

Vad är du mest stolt över att ha lyckats med?

– Det var i min roll som rektor då jag tog över en skola i östra Huddinge med stort budgetunderskott och riktigt dåliga resultat. Skolinspektion hade gjort nedslag på 35 punkter. Genom att ställa en annan typ av frågor vände vi det till att bli en attraktiv skola, med resultat över förväntan. Vi började med att ställa frågan: Hur ska det kännas att komma till den här skolan som elev och som personal om tre år? Vad saknas i dag? Vi såg att ungarna i just den skolan inte trodde på sin framtid, vilket gjorde att de agerade aggressivt och skolkade. Vi tittade på vad som skulle kunna skapa framtidshopp och valde vi en väg med entreprenöriellt lärande. Vår vision var att allt vi gör i dag ska syfta till att eleverna ska vilja komma och lära i morgon också.

– Utmaningen var att få med personalen. De förklarade bristen på framgång med de socio-ekonomiska förutsättningarna i stället för att jobba med det som faktiskt fanns. Jag försöker att alltid ta med ’vad är kärnan, dess sanna natur?’ Det är väl det som är kvalitetsarbete hela tiden – att hitta, nyckeln och inte hålla på med allt samtidigt.

Likvärdighet största utmaningen

Vad är de största utmaningarna på din arbetsplats just nu?

– Likvärdighet, definitivt. Skillnaderna på förutsättningarna som eleverna kommer med till skolan är så otroligt stora i dag. Det är den ena delen. Den andra är att det finns ett bildningsförakt, ett ointresse för bildning. Sedan om det beror på TV4:s utbud, bristande läsning eller fördumning i politiken vet jag inte.

Vilka metoder och verktyg använder du?

– Vi har en gedigen datauppföljning på respektive skola. Skolornas verksamhetsplaner och kvartalsrapporteringar är viktiga verktyg för mig, som jag stämmer av i mina samtal med skolorna. Lirar inte det behöver jag jobba mer. Sedan är det de systematiserade dialogerna.

Hur ser du på balansen mellan struktur och kultur?

– Kulturen är oerhört viktig i förhållande till strukturen. Men jag tror att det är viktigt att få dem att gå hand i hand. Finns det en negativ kultur spelar ingen roll vilken struktur man har. Men strukturer kan också skapa kulturer. Mötesstrukturer kan bygga kulturer. Har man en strikt hierarkisk linjeorganisation kommer man få den kulturen, det finns ett dialektiskt samband.

Peters 6 lärdomar

  1. Missa inte viktigaste frågan. ”Fråga inte bara ’vad vet du?’ utan också ’hur vet du det då?’ Den är väldigt viktig.”
  2. Våga pröva saker. Blir det inte som ni hoppats så gör om.
  3. Utvärdera snabbare. ”Vänta inte tills något är klart utan börja skanna av resultatet av en förändring snabbt. Det är man nog bättre på inom handeln och industrin än inom skolan.”
  4. Använd datan rätt. ”Börja inte med att leta efter mönster i den data ni har, utan utgå från vad ni vill ha reda på och sök stöd för det i datan. Jag ser ofta att man drar långtgående slutsatser av det man har på handen i stället för att förstå effekten av det man har gjort.”
  5. Prioritera. ”Det går inte att göra allt samtidigt. Fokusera på det som är viktigast just nu.”
  6. Ha koll på vädret! ”I skolan jobbar vi alldeles för svepande och generellt. Man måste vara nära för att kunna göra rätt insatser. Bara för att det står november i kalendern betyder inte det att det nödvändigtvis är kallt. Kolla först innan du klär på barnen. Det går inte att göra ett mattelyft för hela Sverige och tro att det ska göra skillnad. Det kanske bara är på var tionde skola som det behövs. Andra skolor skulle ha nytta av andra insatser.”

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste