Lärarna: Skolverket undermåligt – så bör det åtgärdas

– Skolverket är helt och hållet politiskt styrd. Myndigheten måste alltid förhålla sig till olika infall och trender som kommer ifrån rådande regering, i stället för att utgå från det vi praktiker ser. Tänk om exempelvis vården skulle hanteras på det sättet, säger han.

Han är medveten om att politiker sätter  budgeten för vården, men framhåller att de inte går in och beordrar läkare att ändra på sina behandlingsmetoder från mandatperiod till mandatperiod, och exempelvis säger  ”Nu vill vi att ni behandlar cancer såhär istället!”. 

– Det skulle ju framstå som helt urspårat, men när det gäller pedagogik tillåts man att göra så, säger han.

Förminskande riktlinjer

Niclas Fohlin spårar den negativa utvecklingen tillbaka till decentraliseringen av skolan, i början av 90-talet. Då bantades Skolans överstyrelsenämnd som den då hette, ner till den mycket mindre funktionella myndigheten Skolverket.

– Från att ha haft ett ganska omfattande uppdrag gällande att hjälpa skolor med såväl material som råd, fick de knappt lov att svara på frågor från de kommuner som ringde och behövde stöttning. Det arbetet skulle ligga på kommunnivå, även om det innebar att många kommuner behövde uppfinna hjulet på nytt eller drev skolan som om det vore en parkförvaltning, säger han.

Filippa Mannerheim är också lärare och debattör. Även hon är besviken över Skolverkets utveckling.

– Jag tycker faktiskt att det är pinsamt för myndigheten att man har hamnat såhär pass snett. Medarbetarna är för många och får uppdrag som baseras på trender snarare än evidens – och framförallt långt ifrån den verklighet som vi som är ute på golvet möter, säger hon.

Utöver att man undergräver praktikernas kompetens riskerar de irrelevanta och inadekvata riktlinjerna att skada kvaliteteten, menar hon.

– Vi blir skrivna på näsan med information om att vi ska le mer mot eleverna, eller får ett 500 sidor långt dokument om hur man rättar en uppsats. För att Skolverket ska fylla en funktion igen behövs färre undervisningsråd, mer stringenta uppdrag som utgår från – och är rejält förankrade i – de som faktiskt är ute i skolorna, säger hon.

Bred överenskommelse en räddning

Nu verkar det som att politiken är enig om att göra ett nytt omtag av Skolverket för att säkra undervisningskvaliteten. Niclas Fohlin vågar inte hoppas på för mycket.

– Tidigare har skolans riktlinjer omkullkastats var fjärde år. ”Nu satsar vi 300 miljoner på digitalisering, nej nu ska ni bara arbeta med katederundervisning och absolut inte digitalt”, och så vidare. För att sluta använda Skolverket som ett ideologiskt krigsfält, och istället låta myndigheten arbeta för professionen och för en kvalitativ undervisning, då krävs det att politiken bygger en helt ny verksamhetsidé, säger han och tillägger:

– Jag är skeptisk men hoppas ändå att man lyckas skapa en bred överenskommelse mellan blocken, i stil med den gemensamma energipolitiken. Det är det enda sättet att skapa en långsiktig plan för skolan, säger han.

Skolverkets generaldirektör svarar

Kvalitetsmagasinet sökte Skolverket för en kommentar gällande den kritik som Skolverket har mött de senaste veckorna. Bland annat frågade vi om det finns någon substans i skolminister Lotta Edholms uttalande om att Skolverket inte stöttar lärarna tillräckligt bra. I ett mejl svarar nytillsatte generaldirektören Joakim Malmström följande:

”Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att stärka myndighetens arbete för att kunna ge ett bättre stöd till lärarna. Uppdraget handlar om att stärka den egna myndighetsorganisationen, att stärka den interna styrningen och att stärka uppföljningen av det arbete som myndigheten gör. 

Jag välkomnar det här uppdraget. Skolverket ska vara en trovärdig instans som ser och förstår skolans utmaningar och bidrar till att hitta lösningar.

Skolverket gör mycket bra redan idag. På myndigheten finns en stor expertis och ett enormt engagemang att bidra till att förbättra svensk skola. Men det finns också utmaningar. Vi vet att vi behöver utveckla och stärka kommunikationen med våra målgrupper i skolväsendet. Vi ska använda vår expertis för att ge konkret vägledning som är till nytta för våra målgrupper och som är värdeskapande i deras vardag.

Jag har under min första tid noterat att Skolverkets olika delar arbetar mycket i sina egna stuprör och att det behövs en bättre samordning inom myndigheten. För att bli en stark sektorsmyndighet måste Skolverket hänga ihop bättre och bli en tydligare myndighet. Om vi kan hitta fungerande lösningar på de utmaningar som finns i skolan och samtidigt visa på hur myndigheten kan ta ansvar för att driva på den utvecklingen, så kan vi vara ett tydligt och verksamhetsnära stöd för skolans aktörer. 

Vi behöver också stärka vår förmåga att följa upp effekterna av vårt arbete så att vi vet att det vi gör skapar nytta och värde för skolan. 

Detta är vad uppdraget från regeringen handlar om och jag ser fram emot att ta mig an det tillsammans med alla myndighetens kompetenta medarbetare.”