Riksrevisionen: Allmänna arvsfonden bör avvecklas

Nyhet I en granskning bedömer Riksrevisionen att det borde skapas en helt ny ordning för hur arv efter avlidna utan arvingar eller testamente hanteras. Allmänna arvsfonden kontrolleras inte tillräckligt, och får in mer pengar än den delar ut.

Riksrevisionen: Allmänna arvsfonden bör avvecklas
Foto: Adobe Stock

Allmänna arvsfondens intäkter har överstigit utgifterna de senaste tio åren, och bidragsansökningarna har inte ökat tillräckligt för att vända den utvecklingen. Under 2022 hade allmänna arvsfonden intäkter på 1 160 miljoner kronor, varav 780 miljoner kronor betalades ut i bidrag.

Riksrevisionen bedömer att ansvariga myndigheter har för mycket pengar att dela ut, och att obalansen mellan intäkter och utgifter är ohållbar. Den leder till att projektansökningar aldrig ställs emot varandra.

– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Bidragstagare överrepresenterade i penningtvättsregistret

Granskningen visar dessutom att risken är stor för att fondens pengar hamnar i händerna på oseriösa eller kriminella aktörer. Enligt Riksrevisionen finns en historik av ekonomisk brottslighet bland anställda och firmatecknare i pågående arvsfondsprojekt. Dessutom är de som får bidrag ur Allmänna arvsfonden kraftigt överrepresenterade i penningtvättsregistret.

Arv till statskassan

I andra länder blir arv efter avlidna utan arvingar eller testamente en del av statskassan. Riksrevisionen föreslår ett liknande system i Sverige, eftersom statens budget, med den demokratiska beslutsprocess som omgärdar den, anses bättre lämpad för en effektiv prioritering mellan olika behov i samhället. Men en sådan förändring tar tid, så tills vidare lämnar Riksrevisionen också rekommendationer för att förbättra rådande system:

  • Regeringen borde se till att bidrag inte gynnar brottslighet, bland annat genom lagstiftning som reglerar gemensamma demokrativillkor och större möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.
  • Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att upprätta ett företrädarregister för ideella föreningar som får bidrag, samt att lämplig myndighet inrättar en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag och vilka organisationer som fått stöd.

Rekommendationer till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen:

  • Arbeta för att förbättra hela kedjan från handläggning och kontroll av ansökningar, till utformandet av beslutsunderlag och besluten om projektbidrag.
  • Förbättra förkontrollen, framför allt genom att upprätta en förteckning över firmatecknare, kontrollera dessas identitet och folkbokföringsadress samt att de hinte har skulder eller näringsförbud.
  • Utred vilka möjligheter det finns att direkt från ansökande organisationer ta in och hantera deklarationsuppgifter och utdrag från skattekonto.
  • Upprätthåll ett väldimensionerat slumpurval i kontrollen av pågående projekt och utbetalda bidrag. Förbättra riskanalysen genom en förteckning över firmatecknare och anställda i arvsfondsprojekt.
  • Bedöm begångna fel hårdare, med mer kännbara konsekvenser, så att kontrollsystemet blir mer preventivt. Utnyttja i högre utsträckning möjligheten till återkrav för grövre förseelser.
  • Överväg en centralt upphandlad redovisningstjänst för alla projekt som uppbär finansiering från Allmänna arvsfonden.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.