De svenska persontågen har under det här året haft en rekordhög punktlighet, bland annat till följd av pandemin som gjort att trafikvolymen gått ned och tågträngseln minskat. Under oktober nådde 92,5 procent av persontågen sin slutdestination med högst fem minuteras försening, vilket är 1,5 procentenheter bättre än motsvarande period året innan, enligt statistik från Trafikverket.
Nytt perspektiv på tågens punktlighet
Förbättringsarbete
Trots att fler än nio av tio persontåg är i tid upplever resenärerna att punktligheten är betydligt sämre. Nu har Transportstyrelsen tillsammans med KTH vänt på perspektivet och visar att det är skillnad på faktisk punktlighet och resenärernas upplevda punktlighet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Ändå är det många resenärer som upplever att punktligheten är betydligt sämre. Transportstyrelsen har därför i samarbete med Järnvägsgruppen på KTH undersökt vad som ligger bakom resenärernas uppfattning om punktlighet.
Subjektiva upplevelser
En slutsats i den rapport som nu presenterats och som bygger på Transportstyrelsens resenärsundersökningar är att det finns en skillnad mellan faktisk punktlighet och resenärernas upplevda punktlighet.
Enligt Jonathan Sundin, utredare på Transportstyrelsen, finns flera möjliga förklaringar till detta.
– Det kan exempelvis handla om svårigheter att jämföra subjektiva upplevelser med objektiva mått, men även om att resenärernas uppfattning av ett tåg i tid kan skilja sig från den faktiska definitionen av ett tåg i tid, säger han.
Tågen punktligare än resenärerna
En annan förklaring kan vara att resenärerna helt enkelt inte är lika punktliga som tågen. Det har att göra med att punktligheten varierar beroende på trafikvolymen. När resandet är som högst är punktligheten också som lägst. Det innebär alltså att ju fler som reser med ett försenat tåg, desto fler upplever också att tåget inte ankommer i tid.
– Det officiella måttet för punktlighet tar inte hänsyn till detta, utan ett tåg är lika försenat oavsett om det är fullsatt eller halvtomt, förklarar Jonathan Sundin som illustrerar med ett enkelt exempel.
Om det går tio tåg, varav nio är i tid är punktligheten därmed 90 procent. Men om alla resenärer istället skulle ha rest med det enda tåget som var försenat så skulle den upplevda punktligheten istället vara 0 procent – trots att det officiella måttet för punktlighet fortfarande visar 90 procent.
– Det faktum att många resenärer reser med de tåg som drabbats av förseningar gör att den upplevda punktligheten är sämre, förklarar Jonathan Sundin.
Resenärernas perspektiv
Det traditionella måttet för punktlighet riskerar därmed att överskatta andelen resenärer i tid, menar han. Att punktligheten är hög behöver inte betyda att resenärerna upplever det så.
– Det nya sättet att mäta ger resenärernas perspektiv på punktlighet. Det är viktigt att beakta om man vill bidra till att öka förtroendet för järnvägen och i förlängningen få fler att åka med tåg, säger Jonathan Sundin.