Nytt verktyg mäter kvaliteten i skolan

SIQ skolindicator är en anpassad version av webbutvärderingsverktyget SIQ indicator som bygger på SIQ:s modell Utmärkelsen svensk kvalitet, USK. Enkelt uttryckt innebär SIQ indicator att alla ledare och medarbetare i en organisation, via webben, utvärderar sin verksamhet utifrån 71 olika målbilder. Målbilderna kännetecknar tillståndet i framgångsrika organisationer och utvärderingen ger därför en total lägesanalys av verksamheten.

Krävde anpassning

För att anpassa SIQ indicator till skolans värld har verktyget anpassats. Bland annat har terminologin i målbilderna förändrats för att överensstämma med skolans verksamhet, kultur och språk.

– Kundbegreppet är ett exempel på en term som vi översatt till elever och föräldrar, berättar Anita Hedlund, rektor på Östermalmsskolan i Stockholm, som tillsammans med Hans-Olof Hanselid arbetat med att anpassa verktyget.

Leverantörsbegreppet är ett annat exempel som visade sig helt främmande för skolans verksamhetsutveckling.

Testat på skolor

SIQ skolindicator har nu testats på två skolor i Stockholm, Gärdeskolan som är en grundskola med skolåren F-9 och Vallentuna gymnasium.

– Men jag ser inget hinder i att använda skolindicator även på förskolan, säger Anita Hedlund.

Hon menar att testkörningen av webbverktyget har fungerat i stort sett bra.

– Men ibland visade det sig att målbilderna tog upp lite för många påståenden om verksamheten, vilket gjorde det svårt att ta ställning till målbilden. Resultatet blev då att ”vet ej”-svaren blev överrepresenterade, berättar Anita Hedlund. Men efter testkörningen har vi skrivit om dessa målbilder och anpassat dem ännu mer.

Passar skolan

Anita Hedlund menar att SIQ skolindicator passar bra för skolans verksamhet med sina ofta mycket stora personalgrupper.

– Förbättringsarbete kräver stor delaktighet och skolindicator spar mycket tid. Det ger en snabb lägesanalys som visar på styrkor och svagheter, konstaterar Anita Hedlund. Dessutom finns det ett värde i att det är personalen själv som värderar verksamheten.

Hon menar att det är så lätt för den enskilde skolledaren att säga att man följer upp exempelvis resultaten i de nationella proven och andra jämförbara mätetal, utan att hela personalgruppen känner till hur.

– Med skolindicator får man fram en helhetssyn på verksamheten och en tydlig bild av vilka förbättringsområden som man bör fprioritera. Det gör att man som ledare kan göra en strategisk planering för förbättringsarbetet. Det är ju skolledarna själva som beslutar vilka kvalitetsförbättringar som ska genomföras, säger Anita Hedlund.