Nytt verktyg vässar förbättringsarbetet i Skåne

Vård Vad innebär det att jobba personcentrerat? Och hur kan man mäta det? I Region Skåne finns det nu ett verktyg som hjälper både chefer och medarbetare att kvalitetssäkra ett personcentrerat förhållningssätt.

Nytt verktyg vässar förbättringsarbetet i Skåne
Verktyget för personcentrerad vård har bland annat lett till nya rutiner för barn som ska träffa en optiker. Foto: Adobe Stock

I vården pågår en omställning till mer personcentrerad vård. Sedan tre år tillbaka finns det även en standard för hur man kan kvalitetssäkra ett personcentrerat arbetssätt.

I Region Skåne har man nu arbetat fram ett verktyg som ger medarbetarna ett konkret stöd i det här arbetet.

Verktyg för reflektion

Helene Ahnlund är dövblindpedagog och utvecklingsledare för dövblindmottagningen i Lund där man även har varit med som testpiloter i utvecklingen av verktyget. Hon berättar att det hon uppskattar allra mest är att verktyget ger ett bra stöd för samtal och reflektion.

– Det hjälper oss att stanna upp och fundera över hur vi jobbar personcentrerat och hur vi kan bli ännu bättre, berättar Helene Ahnlund.

Reflektionsverktyget innehåller frågeställningar inom tre olika områden; patientens berättelse, partnerskap och dokumentation. Frågorna hjälper teamet att reflektera över hur de själva jobbar personcentrerat och vad de kan förbättra.

Förberedd inför besök

Sedan mottagningen började använda verktyget för drygt ett år sedan har de identifierat och genomfört flera förbättringsåtgärder.

För att minska rädsla och oro hos barn inför ett besök hos en optiker har de exempelvis tagit fram nya rutiner för besök hos optiker. Inför ett nybesöke ringer de upp patienten och förbereder patienten om vad som ska hända, vem de ska träffa och hur besöket går till.

Helene Ahnlund är dövblindpedagog och utvecklingsledare för dövblindmottagningen i Lund.

– Vi frågar också vad patienten behöver för att besöket ska bli så bra som möjligt, till exempel om de behöver tolk. Att våra patienter är väl förberedda när de kommer till oss vinner både patienten och vi på, säger Helene Ahnlund.

För att bättre involvera barn i sin egen habilitering håller de nu på att ta fram olika former av tydliggörande stöd. Förhoppningen är att det ska göra det lättare för barn att uttrycka sig och att bli mer aktiv i sin habilitering. Och tryggare i mötet med vården.

Ett annat område som de ska satsa på under nästa år är att stärka medarbetarnas kompetens i MI, motiverande samtal, genom utbildning, övning och rollspel.

– Kvaliteten i patientmötet är resultatet av hur vi pratar med varandra. Därför behöver vi hela tiden utveckla och finslipa våra färdigheter i att upprätthålla det goda samtalet, poängterar Helene Ahnlund.

Får ett gemensamt språk

Helene Ahnlund konstaterar att verktyget för personcentrerad vård är flexibelt att använda. Det fungerar både för att identifiera förbättringsmöjligheter i det enskilda patientmötet, för teamet som helhet och för reflektion inom olika yrkesgrupper.

– Det blir skillnad när man gör något strukturerat. Vi har alltid varit bra på reflektion, men verktyget hjälper oss att dokumentera, sätta mål och bibehålla den röda tråden. Att även ledningen använder verktyget innebär att vi får ett gemensamt språk som gör det lättare för oss att argumentera för våra behov, säger Helene Ahnlund.

Hjärnorna bakom verktyget är Åsa Waldo och Stine Thorsted, hälso- och sjukvårdsstrateger vid Psykiatri, habilitering och hjälpmedel i Region Skåne. De brinner båda för personcentrerad vård, att ta in patientens perspektiv i vården och skapa delaktighet tillsammans med patienterna. Men de saknade verktyg för att konkretisera arbetet.

– Personcentrerad vård blir lätt lite abstrakt. Det blir inte tydligare när man säger att personcentrerad vård är ett förhållningssätt. Vi ville hitta sätt att visa vad som gör vården personcentrerad och hur vi kan mäta, kvalitetssäkra och jobba mer systematiskt med området, berättar Åsa Waldo.

Lösningen hittade de när standarden för personcentrerad vård kom för tre år sedan. Där finns det en rad minimikrav som vården ska uppfylla för att vara personcentrerad. Det handlar om allt ifrån att inhämta patientens berättelse till att dokumentera, ta fram vårdplaner och skapa ett partnerskap med patienten.

Utgår från standarden

Åsa Waldo och Kristine Thorsted har helt enkelt utgått från standarden och omvandlat minimikraven till ett verktyg för att mäta, reflektera och identifiera förbättringsmöjligheter kring personcentrerad vård.

Verktyget innehåller dels ett mätinstrument – ett självskattningsformulär där man kan utvärdera hur väl man lever upp till standardens krav – dels ett material för reflektion och dialog.

Stine Thorsted och Åsa Waldo har utvecklat verktyget för personcentrerad vård utifrån standarden.

Dessutom har man tagit fram två varianter av verktyget, en som riktar sig till chefer och ledningsgrupper samt en som riktar sig till behandlare inom vården.

Åsa Waldo berättar att verktyget har två mål – lärande och mätning – men att tyngdpunkten ligger på det gemensamma lärandet.

– Styrkan med verktyget är att det hjälper oss att operationalisera personcentrerad vård. Det blir konkret och mätbart och hjälper oss att få syn på saker som vi kan förbättra och jobba vidare med, berättar Åsa Waldo.

Nästa steg i arbetet

Intresset för verktyget har varit stort, både internt i regionen och från andra regioner. Nästa steg är att utveckla verktyget för att kunna jobba systematiskt och strukturerat med att utvärdera personcentrerad vård ur patientens perspektiv.

– På vilket sätt kan man mäta patientens upplevelse, hur ofta och när ska man göra det? Är det efter ett besök, eller efter en avslutad behandling? Här finns det en hel del utmaningar som vi nu jobbar vidare med, säger Åsa Waldo.

Exempel på reflektionsfrågor kring patientens berättelse:

  • Hur kan man förbereda patienten (inför vårdmötet) på att förmedla sin berättelse? Hur gör ni idag? Hur skulle ni själv vilja bli förberedda? Behöver man tänka olika med olika patienter?
  • Hur kan man underlätta för patienten att förmedla sin berättelse under vårdmötet? Har ni särskilda samtalstekniker? Vad är viktigt för att skapa tillit? Behöver man tänka olika med olika patienter? Hur gör ni om patienten är ett barn?
  • Hur kan man se till att berättelsen handlar om det som är viktigt för patienten? Hur gör ni när patienten har svårt att berätta? Brukar ni fråga om patientens motivation och förväntningar på vårdresultat? Hur vet ni när patienten berättat tillräckligt?

Fakta

Standard för personcentrerad vård

Personcentrerad vård är ett förhållningssätt och arbetssätt som fokuserar på individens upplevelse av hälsa och sjukdom. Det innebär att patientens perspektiv behandlas som likvärdigt med det professionella perspektivet.

2020 publicerades den första europastandarden som även gäller i Sverige, SS-EN 17398:2020. Den fastställer vad som utgör personcentrerad vård och vilka minimikrav som vårdorganisationer och deras behandlare bör uppfylla när det gäller att inhämta patientens berättelse, etablera ett partnerskap med patienten och att dokumentera överenskommelser om vården i en vårdplan.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste