Nyttiga insikter när användarna får säga sitt

Den svenskutvecklade Äldrestandarden som blev klar för två år sedan ska nu bli föredöme för en ny europastandard på området. Inför det arbetet, som startade i höstas, ville Sis göra en utvärdering för att ta reda på hur den används och hur den kan utvecklas för att bli ännu bättre. Att utvärdera användarnas upplevelse av en standard är ett nytt grepp för Sis, men något som de ser kan komma till användning även i framtiden.

– Syftet med en standard är ju att den ska komma till nytta och vara ett stöd i verksamheten. Om ingen använder den har vi ju misslyckats, därför ville vi ta reda på hur de som laddat ner den använder den, berättar Erik Eklund på Sis.

Speglar verkligheten

Eftersom standarden finns för nedladdning på Sis hemsida var det relativt enkelt att ta reda på vilka som laddat ned den. Det är allt från upphandlare och verksamhetschefer till politiker och medicinskt ansvariga sjuksköterskor.

Med hjälp av Transformator Design gjordes en kvalitativ enkätstudie kombinerat med djupintervjuer med 19 olika typer av användare som fick dela med sig av berättelser om hur standarden kommer till nytta och vilka hinder de upplever.

Dan Nilsson, som är standardiseringschef på Sis, berättar att det allmänna intrycket är att standarden är till stor nytta, den är lättläst och speglar den kvalitet som bedöms som viktig inom äldreomsorgen. De allra flesta, sju av tio, skulle rekommendera den till någon annan.

– Användarna tycker att den har ett bra innehåll och vill rekommendera den till andra. Det kändes jättebra att få det kvittot, berättar han.

Standarden används bland annat som stöd för att ställa krav i upphandlingssyfte, men även som ett praktiskt verktyg för att exempelvis skapa checklistor eller som diskussionsunderlag. Många använder den för att jämföra med sin egen verksamhet och på så vis få koll på både sina styrkor och utvecklingsområden.

– Den blir en hjälp för att bygga upp ett systematiskt arbetssätt där man mäter och följer upp sin verksamhet så att man kan nå ännu längre. Fördelen är att den innehåller det kunskapsmaterial som talar om VAD man bör göra, så att verksamheten kan fokusera på HUR-frågan, säger Dan Nilsson.

Som en bibel

Än så länge är det ingen som har certifierat sig, de flesta har valt att bara jobba med utvalda delar.

– Standarden är som en bibel. Den är väldigt omfattande och täcker in allt på detaljnivå, vilket gör att den kan vara svår att ta till sig, säger Dan Nilsson.

Omfattningen är något som flera pekar ut som ett hinder. Dessutom är det många som inte har någon tidigare erfarenhet av att läsa en standard. En vägledning till hur den kan användas och utbildningar på området är två förbättringsområden som Sis planerar att utveckla.

– Många ser standarden som ett stöd att jobba med olika bitar utan att tappa helheten. Här kan vi hjälpa till ytterligare genom att ta fram informationsmaterial kring både implementering och analys som gör det lättare att tillämpa den och visa på resultat, säger Erik Eklund.

Få känner till den

Men det finns också fler trösklar som blir ett hinder i arbetet. Att den är okänd, till exempel, gör att det svårt att få det nödvändiga stödet uppifrån för att använda den fullt ut. Bland användarna finns idag många eldsjälar som själva ser nyttan med standarden, men de efterfrågar tydliga politiska beslut uppifrån som kan ge den legitimitet som behövs.

– Att förändra beteenden tar tid. Även om vi vet att kvalitetsarbetet lönar sig på sikt, så kräver det en hel del insatser initialt, både i form av tid och pengar. Det första viktiga steget är därför att få med beslutsfattarna så att de förstår vad standarden är och vilken nytta den ger, säger Erik Eklund.

Dessutom pekar utvärderingen på behovet av erfarenhetsutbyte.

– När vi utvecklade standarden var ett 50-tal organisationer engagerade i den tekniska kommittén och där blev det ett naturligt erfarenhetsutbyte. Men vi behöver hitta sätt att även dela erfarenheter mellan användarna, konstaterar Erik Eklund.

Resultaten från utvärderingen kommer nu att tas med in i det europeiska utvecklingsarbetet.

Enkäter, intervjuer och insikter – så gjordes undersökningen