Höganäs stärker seniorers hjärnhälsa genom forskning och samverkan

Under tisdagen deltog strax över 200 personer i Socialstyrelsens webbinarium om hälsofrämjande och förebyggande arbete inom äldreomsorgen. Stefan Brené, utredare vid Socialstyrelsen, inledde förmiddagen med att sammanfatta underlaget för en nationell demensstrategi som han varit med och tagit fram. En av uppgifterna i arbetet var att ha särskilt fokus på demensförebyggande åtgärder.

– Det som minskar risken för demenssjukdom minskar också risken för andra sjukdomar, sade Stefan Brené.

2020 publicerades forskning som listade tolv faktorer som ökar risken för demenssjukdomar bland äldre. Hörselnedsättning, social isolering, fysisk inaktivitet, rökning, alkoholkonsumtion, låg utbildningsnivå och luftföroreningar är några riskfaktorer.

2015 publicerades också den så kallade Finger-studien som visade att det är möjligt att förebygga kognitiv svikt genom fem komponenter:

1. Hälsosam kost
2. Fysisk aktivitet
3. Kognitiv träning
4. Sociala aktiviteter
5. Kontroll och hjärt- och kärlrelaterade värden

Under två års tid testades modellen på 1 260 deltagare i åldern 60 till 77 år. Alla deltagare hade en ökad risk att utveckla demens baserat på vissa definierade riskfaktorer, men de hade inte några uppenbara minnesproblem. Studien visade att gruppen som fick jobba strukturerat med de fem komponenterna utvecklade avsevärt bättre planeringsförmåga och problemlösning, fysisk rörlighet och förmåga att klara av dagliga aktiviteter.

– Nu håller vi på Socialstyrelsens nationella kompetenscentrum för äldreomsorg på att undersöka hur kommuner ska göra för att ta fasta på denna forskning genom samordning mellan kommun, hälso- och sjukvård och civilsamhället, sade Stefan Brené.

Utmanar seniorer och når ut till fler

I bland annat Höganäs har Finger-modellen använts. Där har en kommunal förebyggande-enhet hittat flera olika sätt att tillämpa forskning på genom samverkan.

– Med Finger-modellen fick vi något att hålla i, sade Kajsa Hiller, samordnare kognitiva sjukdomar i Höganäs.

Kommunen har valt att överlämna den femte och sista komponenten till vården, men jobbar på flera olika sätt för att fiska upp de övriga fyra. Bland annat har kommunen köpt en kontorsbuss som åker runt i hela kommunen två gånger om året för att inspirera seniorer till ett hälsosamt och gott åldrande.

– Sen har vi Seniorhälsoutmaningen, ett samverkansprojekt mellan kultur-, fritidsförvaltningen och förebyggande-enheten som ska inspirera till rörelseglädje och att stärka föreningslivet, sade Kajsa Hiller.

Seniorer ses en gång i veckan i elva veckor för att till exempel göra rehabaktiviteter i kommunala utegym eller söka påskägg i Lerbergsskogen.

– Vi har också haft utmaningar såsom att äta vegetariskt flera gånger inom loppet av en vecka eller att ringa en gammal vän som man inte har pratat med på flera år.

Projektet startade under pandemin, och Kajsa Hiller säger att kommunen har lyckats nå en helt ny grupp seniorer som de annars inte hade haft kontakt med.

”Måste samverka för att nå ut till nya grupper”

Kommunen har också samverkat med Friskis och Svettis för att få seniorer i rörelse. Kommunen introducerade Finger-modellen till gymföretaget som i sin tur sökte kommunala projektpengar för att starta i gång ett rörelseprogram för folk med kognitiva sjukdomar. Två gånger i veckan möts seniorer för att träna, fika och prata om hjärnhälsa.

– Friskis har sedan dess skapat en fortsättningskurs till de som vill fortsätta efter första programmet. De nådde inte ut till denna målgrupp tidigare, men det gör vi på förebyggande-enheten. Vi måste samverka för att nå ut till nya grupper, sade Kajsa Hiller.

Vilken effekt har rörelseprogrammet?

– Vi håller på att utvärdera det nu.

Socialstyrelsens nationella kompetenscentrum för äldreomsorg söker fler exempel på hälsofrämjande och förebyggande samverkansprojekt i kommuner. Myndigheten önskar att alla med goda exempel hör av sig och delar med sig.