Offentliga aktörer spenderar miljarder på mellanhänder

Enligt Konkurrensverket uppgår den offentliga upphandlingen i Sverige till 800 miljarder kronor per år. Den offentliga upphandlingen i landet ska vara effektiv, ta tillvara konkurrens på marknaden och användas för att beakta miljömässig och social hänsyn. Men enligt Innovationsföretagen tar konsultmäklare över offentliga kontrakt till allt högre belopp för varje år som går. En konsultmäklare är en mellanhand som stödjer köpare och säljare att mötas genom att sälja varor, tjänster eller byggentreprenader till köparen. Konsultmäklarens uppgift är alltså att samordna köparens behov.

I en rapport visar bransch- och arbetsgivarorganisationen att utgifterna för upphandlingar via mellanhänder har sexdubblats på tio år. År 2013 låg det offentligas utgifter till konsultmäklare på 1 miljard kronor. I fjol landade samma utgift på 7,6 miljarder kronor.

– Det tyder på att upphandlande aktörer fortsätter att använda detta sätt att upphandla på, trots att leverantörerna påpekar att det inte fungerar i praktiken. Det är beklämmande, säger Helena Dahlberg, förbundsjurist på Innovationsföretagen.

Varför används mellanhänder oftare?

– Det är det vi undrar. Kanske för att det är ett enkelt och snabbt sätt för offentliga aktörer att upphandla.

Regelefterlevnad

Innovationsföretagen menar att upphandlingar via konsultmäklare påverkar de övergripande målen kring den offentliga upphandlingen i Sverige. Enligt dem möjliggör upplägget ett kringgående av lagen om offentlig upphandling, och att miljardbelopp av offentliga medel spenderas helt utan insyn. Därför vill organisationen att riskerna med mellanhänder tydliggörs.

– Det viktigaste är att man gör en genomlysning. Vad tillför konsultmäklare? Säkerställer vi regelefterlevnad genom mellanhänder? En av de grundläggande reglerna för offentlig upphandling är till exempel att beställaren inte får peka ut en specifik underleverantör, men hur vet vi att det allt gått rätt till i samband med en mellanhand? Det är sådant här som göra att leverantörssidan tappar förtroende för processen, säger Helena Dahlberg.

I ett pressmeddelande skriver Innovationsföretagen också att offentliga aktörer skjuter ifrån sig ansvaret att anta den bäst lämpade leverantören, vilket kan få allvarliga konsekvenser för kvaliteten på de tjänster som levereras.

Ingen entydig bild

I våras publicerade Konkurrensverket en rapport om hur upphandlande myndigheter, leverantörer och marknader har påverkats av möjligheten att använda mellanhänder i inköpsprocessen. Resultatet visade att det inte finns en entydig bild av mellanhandslösningens konsekvenser. Det kan användas för att förenkla inköpsprocessen, men kritiseras för att ej vara kostnadseffektiv samt för att påverka marknaden negativt.

Upphandlande myndigheter menar att mellanhänder fyller ett behov när det gäller kompetens och kapacitet som inte finns internt. Leverantörssidan framhåller att kostnader kan skena i väg när kostnaden för hela leverantörskedjan inte utvärderas.

Kunskapslyft

Enligt Innovationsföretagens rapport är det Region Stockholm som använder sig av konsultmäklare mest. Förra året hade regionen utgifter på över två miljarder som gått via konsultmäklare. Därefter kommer Region Skåne med utgifter på drygt 650 miljoner kronor under samma period. Innovationsföretagen efterfrågar åtgärder såsom ett säkerställande av regelefterlevnad, en anpassning av kontraktens storlek och att det offentliga återtar ägandeskapet över upphandlingarna.

– Vi behöver ett kunskapslyft kring detta och hoppas på ett uppvaknande, avslutar Helena Dahlberg.

Läs Innovationsföretagens rapport här, och Konkurrensverkets rapport från i våras här.