Ökad autonomi med datadriven förbättring i skolan

Hur hitta rätt data?

Enligt Anette Jahnke har data såsom om närvarostatistik, provresultat, enkätsvar och observationer använts. Vissa har samarbetat med mer avancerade digitala verktyg för att dokumentera medan andra har använt sig av program som Excel.

– Om det här har gett resultat på elevnivå vet vi inte än, det återstår att se hur eleverna har upplevt det här arbetet.

Men utmaningarna under programmets tre gångna år har varit flera. Förutom att deltagare behövt upptäcka tekniska begränsningar med system som inte går att kombinera med varandra så har många också upptäckt svårigheter med att få tillgång till relevant data.

– Vi har en övertro på att vi redan har massor av bra data! Där tycker jag att man ska ta hjälp av varandra, forskare, statistiker och förstelärare för att sålla bort, säger Anette Jahnke.

Slut på slentrianmässig rapportering

Trots svårigheter att hitta rätt data har flera deltagare fått en ökad förståelse för vad som är användbara och tillförlitliga data, visar resultatet. Under programmets gång märktes bland annat att traditionellt givna enkäter som länge varit del av det systematiska kvalitetsarbetet inte ansågs vara givande källor för kunskap om verksamheten.

– Kvalitetsarbetet inom skolan har präglats av en slentrianmässig rapporterings-kultur, men nu har det fått sig en knuff. Någon huvudman stoppade till och med enkäter från att skickas ut, säger Anette Jahnke.

Intresset för digitalisering finns

Det återstår att se i vilken utsträckning kvaliteten i verksamheterna har ökat på elevnivå och för de yrkesverksamma, men programmet beskrivs ha resulterat i ett antal lärdomar. Den främsta är att det datadrivna arbetssättet har medfört ett vidareutvecklat självkritiskt och självreglerande förhållningssätt till den egna verksamheten. En del huvudmän menar att kvaliteten har höjts i undervisningen, och att det syns i det systematiska kvalitetsarbetet.

Även om den sammanfattande rapporten av Datadriven skolförbättring släpptes i samma andetag som regeringen rev upp den nationella digitaliseringsstrategin för skolan, verkar intresset för digitalisering inom skolan finnas. Åtminstone enligt Anette Jahnke som berättar om när Ifous delgav projektets resultat på ett seminarium i juni.

– Det var välbesökt. Många i skolans värld ser att det går att vi kan använda sig av digitala resurser för att förbättra skolan på ett klokt sätt. Många har också upplevt det negativt med digitaliseringen i skolan, men det vill vi ändra på , avslutar Anette Jahnke, projektledare för Datadriven skolförbättring.

Läs hela rapporten här.