Det finns en växande kritik mot trenden med ökad uppföljning och kontroll inom offentlig sektor, så kallad New Public Management. Kritiken går ut på att uppföljningen leder till kostsam administration, skapar rädda organisationer och undergräver professionalismen bland offentligt anställda.
Men det behöver inte vara så. Skärpt utvärdering och extern granskning kan tvärtom bidra till minskade kostnader och högre måluppfyllelse i användningen av offentliga medel, visar en rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Vissa visste att de skulle granskas
I ett samhällsvetenskapligt experiment har nationalekonomen Niklas Bengtsson tillsammans med sin kollega Per Engström studerat effekterna av skärpt uppföljning.
I studien ingick 120 organisationer som fått anslag från Sida för att genomföra informationsprojekt. Vissa informerades om att organisationens finansiella information skulle bli föremål för en särskild granskning. Övriga organisationer fick ingen sådan information.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan de organisationer som förvarnats om att de skulle granskas och de som inte förvarnades.
– De organisationer som förvarnats om granskningen uppvisade en högre grad av både självupplevd och observerad måluppfyllelse. Det tyder på att kontrollen inte hade några negativa effekter på de anställdas motivation eller professionalism, säger Niklas Bengtsson.
Uppfattades som legitim
En viktig förklaring är troligtvis att granskningen uppfattats som legitim. Tidigare forskning har visat att en skärpt kontrollmiljö inte undergräver de anställdas inre motivation om den uppfattas som legitim.
– Det har troligen stor betydelse om de som granskas uppfattar kontrollen som legitim. Om organisationerna själva tror att det finns andra aktörer som slarvar eller om det till och med finns risk för korruption så kan de välkomna hårdare utvärdering. Jag tror också att kontrollen i vårt experiment gjorde att organisationerna kände att deras resultat var viktiga, säger Niklas Bengtsson.
Läs hela rapporten här:
Hur påverkas motivation av ökad kontroll? Ett experiment i ideell sektor