Ökad spänning mellan olika kvalitetsforskning

Trender kommer och går, men hur är det med kvalitetsområdet – är det en fluga som mest är till för att legitimera konsultföretag? Den frågan ville Daniel Carnerud ha svar på när han började med sin doktorsavhandling.

– Jag har själv en bakgrund i konsultbranschen och var intresserad av att göra en kritisk granskning av vilken typ av forskning som finns på kvalitetsområdet, säger han.

Big data analyseras med algoritmer

Den 14 juni presenterade han sin doktorsavhandling vid Institutionen för kvalitets- och maskinteknik vid Mittuniversitetet. Avhandlingen går igenom 11 000 akademiska publiceringar under 40 år, en så stor mängd information att den kategoriseras som big data.

– Det är förstås inte möjligt för en människa att läsa så mycket material. Min metod har varit att använda så kallad text mining, en process för att hitta meningsfulla mönster i ostrukturerade texter med hjälp av algoritmer.

Resultatet är ett stort antal kluster, som sedan har bearbetats vidare.

– Sammanställningen visar att intresset för kvalitetsforskning har gått upp och ner under åren. Sedan 15 år tillbaka är forskningsområdet dock väletablerat och moget.

Ökad splittring

I sin avhandling konstaterar Daniel Carnerud att forskningen över tid har kretsat kring tre kärnområden; styrningskvalitet, medelvägskvalitet och brukarkvalitet.

– Tyvärr ser vi en ökande spänning mellan styrningskvalitet och brukarkvalitet. Dessa båda forskningsområden drar åt olika håll. Båda är lika levande, men syns inte i samma forum. Det tyder på minskad förståelse mellan det övergripande kvalitetsperspektivet och det mer konkreta, vilket riskerar att leda till ett minskat intresse, säger han.

Läs även:  Ny forskning om kvalitetsutveckling i startgroparna

Styrningskvalitet definieras som bland annat strukturer och övergripande ramverk som används på ledningsnivå. Brukarkvalitet är mer ingenjörsnära och rör produktionsprocesser och kostnader.

– Den ena nivån kan ägna sig åt att optimera försäljning medan den andra optimerar bränsleförbrukningen. Båda perspektiven behövs, men den ökande klyftan kan innebära att förståelsen mellan områdena minskar. De saknar ett gemensamt språk. Här behövs en ökad dialog, säger Daniel Carnerud.

Vill se fler chefer på golvet

Mitt emellan dessa forskningsområden står dock även medelvägskvalitet där man försöker jämka samman det interna och externa perspektivet i en helhet, till exempel genom ISO-system, utmärkelser och kvalitetspris.

– Det kan bidra till en samsyn, men det finns ändå en risk för att intresset för hela kvalitetsområdet minskar.

Läs även: 8 av 10 har förtroende för forskning

För att förbättra dialogen föreslår Daniel Carnerud bland annat att personer i ledningen skaffar sig bättre känsla för kvalitet i leveransen till brukare genom att själva få praktisk erfarenhet.

– Ikea är en förebild. Där kan jag som kund träffa på högre chefer i kassan. Genom att de får arbeta några veckor ”på golvet” skapas en helt annan förståelse för hur kvalitet uppstår i leveransen till kund. Men det motsatta gäller också, den som arbetar med detaljer behöver lära sig att se de större sammanhangen, säger Daniel Carnerud.