80 procent av cheferna uppger att de gör prioriterade satsningar på friskvård inom organisationen och 60 procent säger att möjligheterna till friskvård har ökat under de senaste fem åren.
Det genomsnittliga friskvårdsbidraget uppges i undersökningen vara 2 000 kronor. Industrin och kommuner satsar mindre än andra arbetsgivare. I industrin uppges friskvårdsbidraget i genomsnitt vara 1 518 kronor per medarbetare. Företag inom sjukvård/läkemedel/medicinteknik har ett snitt som nästan är dubbelt så högt, 2 973 kronor. Svenska myndigheter sätter av 1 926 kronor i genomsnitt per medarbetare, kommunerna 764 kronor. Bland myndigheter och kommuner är tendensen att bidragen minskar. Främst är det tjänstemän som får friskvårdsbidrag.
Chefer på svenska arbetsplatser upplever att sjukfrånvaron är ett större problem i år än i fjol. Sämst hälsa noteras för medarbetare inom kommuner, 35 procent av cheferna i dessa organisationer anser att sjukfrånvaron är problematisk. För börsbolagen är siffran mindre än hälften så stor, 16 procent. Börsbolagen är också tillsammans med små företag de arbetsgivare som är mest frikostiga med träning på arbetstid.
En klar majoritet av cheferna tror att hälsofrågorna kommer att få ännu större betydelse för rekryteringsarbete och konkurrenskraft framöver.
Om undersökningen
Syftet med Hälsobarometern är att undersöka situationen inom svenskt näringsliv och offentlig verksamhet sett till områdena hälsa och sjukfrånvaro, friskvårdsaktiviteter, friskvårdens utveckling och effekter samt attityder till friskvård. Hälsobarometern baseras på åsikter från personer i ledande befattningar (företrädesvis vd eller personalchef) inom 400 svenska börsbolag, myndigheter och kommuner. Totalt genomfördes 400 telefonintervjuer under perioden 29 maj till 25 juni 2012 och med fördelningen 151 börsbolag, 121 myndigheter och 128 kommuner.