Henrik Friberg-Fernros vid Göteborgs universitet har fått forskningsbidrag från IFAU för att undersöka om kravet på vetenskaplig grund efterföljs.
Klas Andersson och Henrik Friberg-Fernros vid Göteborgs universitet har fått forskningsbidrag från IFAU för att undersöka om kravet på vetenskaplig grund efterföljs.
De har intervjuat två representanter för den politiska nivån, ett antal generaldirektörer på skolmyndigheter samt 18 förstelärare i samhällskunskap på gymnasier i Göteborgsregionen.
Resultatet visar att det kan vara svårt att veta vilken som är den vetenskapliga grunden för skolans värdeundervisning, vilken omfattar till exempel demokrati, individens frihet och integritet, jämställdhet och hållbarhet.
Lärarna och övriga intervjupersoner tycker olika om kopplingen mellan den vetenskapliga grunden och värdeundervisningen. Vissa tycker att det fanns en vetenskaplig grund för undervisning om värden, medan andra ansåg att det inte finns en sådan grund.
Enligt Henrik Friberg-Fernros är resultatet viktigt av framförallt två skäl.
– För det första är det i sig viktigt att det framgår att vi har lagstiftning i Sverige som representanter för både lagstiftaren och förvaltningen är osäkra på hur den ska tillämpas. För det andra kan svårigheterna med att förstå hur hänvisningen till vetenskap i skollagen ska tolkas leda till att legitimiteten i åberopandet av vetenskap undermineras – både i detta specifika sammanhang och i andra. Vad är värdet med att åberopa vetenskapen som grund om vi inte förstår vari grunden består?
Hur skulle man kunna öka möjligheterna för skolor att efterfölja det här kravet?
– Genom att försöka eliminera den osäkerhet som finns om hur skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund ska tillämpas på värdeundervisningen. Antingen genom att skolverket eller någon annan myndighet gör och lanserar en egen tolkning av den befintliga formuleringen, eller också att lagstiftaren reviderar den befintliga formuleringen för att på så sätt möjliggöra en enklare tolkning.