Den 16 september 2020 beslutade barn- och grundskolenämnden i Täby kommun att avsätta fem miljoner kronor årligen till en kvalitetspeng, från och med läsåret 2019-2020. För att kommunens skolor ska få ta del av pengen måste elevernas kunskaper öka – mätt i form av att fler lyckas nå godkänt resultat på nationella prov. Skolorna behöver också uppfylla minst tre av ytterligare fyra kvalitetskriterier för att tilldelas kvalitetspengen.
Omtvistad kvalitetspeng granskas av högsta instans
Skola Täby kommuns hett debatterade kvalitetspeng för skolan har underkänts av två domstolar. Nu får frågan resning i Högsta förvaltningsdomstolen, och kan därmed bli prejudicerande. Kvalitetsmagasinet har pratat om saken med kommunledningen och oppositionen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Oppositionen i Täby har varit mycket kritiska till förslaget. Socialdemokraterna vill till exempel höja den generella skolpengen i stället för att ha en kvalitetspeng som går till de skolor som gör bäst ifrån sig. De överklagade nämndens beslut, och hävdade att det innebar att resurser fördelas på andra grunder än elevernas behov.
Förvaltningsrätten följde Socialdemokraternas linje och avslog beslutet, med motiveringen att konceptet kvalitetspeng stred mot skollagen. Kommunstyrelsen överklagade då ärendet till kammarrätten, som också stängde ner förslaget. Nu har beslutet alltså överklagats en tredje gång, och Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd.
Avgörande läge
Barn- och grundskolenämndens vice ordförande Anna Gillberg Gustavsson (M) tycker att frågan har en principiell betydelse.
– Vi är väldigt glada att högsta förvaltningsdomstolen ger prövningstillstånd eftersom vi tycker att tidigare instanser inte riktigt belyst helheten i frågeställningen. Syftet med kvalitetspengen är att styra för att alla Täbys barn och ungdomar ska gå ut skolan med godkända betyg. Forskning visar ju att godkänt i alla ämnen i grundskolans slutbetyg är ett starkt skydd mot ett framtida utanförskap, säger hon.
Högsta förvaltningsdomstolen är högsta instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna i Sverige. Domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat. Det innebär att det beslut som fattas angående kvalitetspeng i skolvärlden kommer att bli vägledande avgöranden för myndigheter, förvaltningsrätter och kammarrätter.
Vitt skilda tolkningar
Agneta Lundahl Dahlström (S) är kommunalråd i opposition. Hon hoppas att högsta förvaltningsdomstolen går på samma linje som tidigare instanser.
– I de tidigare instanserna gav domstolarna oss rätt. Pengen är inte förenlig med skollagens krav på att resurserna ska fördelas efter behov. Skolor som riktar sig till elever i behov av särskilt stöd riskerar att inte få ta del av kvalitetspengen eftersom eleverna där har sämre förutsättningar att nå utbildningens mål. Helt fel, anser jag. Det är ju skolans uppdrag att ge eleverna en likvärdig skolutbildning och samma förutsättningar inför vuxenlivet, säger hon och fortsätter:
– Om utfallet blir det motsatta blir det fritt fram för borgerliga kommuner att gynna kommunens privata näringsliv, på bekostnad av rättvisa mellan kommunens medborgare. Täby kommun är redan inne på kvalitetspeng inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Det blir också risk för ökad betygsinflation eftersom betygsprogression är ett av kriterierna för att erhålla den, säger hon.
Anna Gillberg Gustavsson (M) tror å sin sida att en kvalitetspeng tvärtom skulle öka rättvisan mellan kommunens skolor.
– Kvalitetspengen blir viktig ur två perspektiv, dels genom att visa hur prioriterad kvaliteten i våra skolor ska vara, dels eftersom kommunen inte har något beslutsmandat att styra kvaliteten i de fristående skolorna. Med ett ekonomiskt incitament kan vi påverka skolornas arbete med kvalitet åt rätt håll.