Ordning och reda i den statliga redovisningen

En av Riksrevisionens huvuduppgifter är att bedriva årlig revision av de statliga myndigheterna årsredovisningar. Något förenklat är syftet att bedöma om årsredovisningen är upprättad enligt reglerna, om den ger en rättvisande bild av myndighetens ekonomi, om pengarna har använts på rätt sätt och om ledningens interna styrning och kontroll är tillräckligt god.

– Man kan säga att det generellt är god ordning och reda i den svenska statsförvaltningen, säger Viveca Norman, avdelningschef för den årliga revisionen, om 2022 års resultat.

Riksrevisionen lämnar en modifierad revisionsberättelse till 13 av 221 myndigheter. Enligt Viveca Norman står mängden begångna allvarliga fel inte ut jämfört med föregående år.

– Förra året var det tio av 226 som fick någon sorts modifierad revisionsberättelse. De senaste åren har vi legat på mellan tio och 15 modifierade revisionsberättelser per år.

Återkommande fel

Vissa allvarliga fel har återkommit under årens lopp. Bland annat ingår myndigheter avtal som ofta överstiger den tillåtna totala storleken i pengar eller längden på åtaganden.

Varför återkommer det problemet?

– En orsak kan vara att myndigheter inte har en samlad bild över alla beslut som resulterar i ingångna avtal. Myndigheterna behöver se över sina interna rutiner så att de kan hindra överskridanden vad gäller avtalad tid och avtalat belopp, säger Viveca Norman.

Ett annat problem är att vissa myndigheter redovisar uppgifter felaktigt i årsredovisningarna. Ett exempel är Institutet för mänskliga rättigheter.

– De hade inte redovisat ersättning och förmåner till ledande befattningshavare till ett korrekt belopp. Ersättningarna ska redovisas brutto men i stället hade nettovärdet av ersättningarna redovisats. Om ett eller flera fel överstiger väsentlighetsgränsen så leder det vanligen till en modifierad revisionsberättelse, säger Viveca Norman.