Struktur, utveckling, interaktion och förmåga att representera är fyra viktiga beteenden hos den kommunikativa ledaren. Det visar en ny avhandling från Mittuniversitetets forskningscentrum Demicom som har genomförts av Solange Hamrin.
I avhandlingen Communicative leadership: contextualizing a Swedish concept in theory and within oranizational settings har det kommunikativa ledarskapet utforskats i tre svenska nationella och multinationella organisationer. Avhandlingen ger ett ramverk för att kunna förstå och utveckla kommunikativt ledarskap inom organisationer.
Definitionen av en kommunikativ ledare är en person som involverar sina medarbetare i beslutsfattandet genom dialog och feedback. En central punkt här är att organisationen och högsta ledningen måste vilja och tillåta förändringar som bär fram till just en kommunikativ organisation.
En kommunikativ ledare bidrar till organisationens resultat bland annat genom att skapa tydliga roller för medarbetare, engagemang, gruppsamhörighet och förtroende.
I avhandlingen konstateras att ramverket kan användas i den praktiska vardagen för att utveckla ledares kommunikativa förmåga, men även för att mäta och utveckla anpassade index för att mäta hur framgångsrik man är.
En intressant iakttagelse i avhandlingen är att kommunikativa ledare skiljer sig mellan olika länder, så exempelvis mellan Sverige och länder som USA, Frankrike och Indien. I Sverige finns en grundtanke om delaktighet, demokrati och konsensus.