”Orimliga kvalitetsskillnader i skolan”

Lärarnas Riksförbund har jämfört Sveriges kommuner vad gäller resurser till undervisning, lärarlöner, lärarnas behörighet och elevresultat i grundskolan. Undersökningen tar alltså hänsyn till kommunegenskaper. Bakgrunden till upplägget är att man anser att kommunjämförelser annars blir missvisande.

– Det är anmärkningsvärt att det finns så stora variationer både i ambitionsnivån och i resultat även mellan kommuner som annars är jämförbara sett till demografiska och ekonomiska förutsättningar, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Svårt hålla hög nivå
När de fyra parametrarna vägs samman framgår att det är svårt för kommunerna att hålla en hög nivå inom samtliga områden.

– Vår bild av att alla elever inte får samma chans bekräftas. Det spelar allt större roll i vilken kommun du bor, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Socioekonomiska faktorer är inte avgörande för hur mycket resurser som satsas på undervisning. Till exempel satsar Lysekil och Täby exakt lika mycket trots en stor skillnad i elevsammansättningen.

– De stora skillnaderna mellan kommunerna måste motverkas. Det mest effektiva sättet är att helt flytta över finansieringen av skolan från kommunerna till staten. Tills det kan ske måste kommunerna inse att lärarnas villkor och tillräckliga resurser är helt avgörande för elevernas resultat, menar Åsa Fahlén.

Bengtsfors bäst
Enligt undersökningen lyckas Bengtsfors lyckas bäst utifrån sina förutsättningar, följt av Uppvidinge och Gnosjö.

Undersökningen visar också exempelvis att de jämförbara kommunerna Nacka, Täby och Lidingö hamnar långt ifrån varandra; Nacka som bäst på plats 7, medan Täby och Lidingö ligger på plats 156 respektive 169.

Ett annat exempel är Dals-Ed på plats 68 och Årjäng på plats 234. Båda dessa kommuner har en relativt låg lärarbehörighet, men Dals-Ed presterar bättre inom samtliga andra områden trots kommunernas i övrigt likartade förutsättningar.

Lärarnas Riksförbund uppger i samband med publiceringen att jämförelsen ska ses som ett inlägg i debatten om rankningar, inte som den ”ultimata” modellen för att jämföra kommunerna som skolhuvudmän.