Riksrevisionen har sedan 2011 gjort tio granskningar av statens styrning av vården. I slutrapporten som nu publiceras konstaterar Riksrevisionen att regeringen i stor utsträckning använt överenskommelser med SKL för att styra hälso- och sjukvårdens utveckling – istället för Socialstyrelsen som är den centrala förvaltningsmyndigheten på området.
– SKL är en medlemsorganisation som i första hand ska värna kommunernas och landstingens intressen. Men regeringen har gett SKL en myndighetsliknande roll utan att ställa motsvarande krav på insyn, ansvar och objektivitet, säger Robert Boije, granskningschef på Riksrevisionen.
SKL:s nära band till kommunerna och landstingen har gjort vägen via SKL har varit ett effektivt sätt för regeringen att åstadkomma önskvärda förändringar. I takt med att dessa överenskommelser blivit vanligare har SKL successivt blivit en central aktör i den statliga styrningen på vårdområdet.
Riksrevisionen pekar på att regeringen i första hand bör använda sina myndigheter för att förverkliga sin politik. Om regeringen fortsätter att använda SKL bör därför rollfördelning samt regler för insyn, förvaltning och ägande förtydligas.
– Det finns inget i granskningen som tyder på att SKL inte levt upp till de förväntningar som regeringen haft på samarbetet. Men eftersom SKL inte är en myndighet kan varken medborgare, myndigheter eller regering ställa de krav som kan anses vara rimliga när det gäller statlig förvaltning, säger Robert Boije.