Pandemin aldrig upp på politiska agendan

En av slutsatserna i rapporten är att hanteringen av pandemin inte politiserades, det vill säga att den inte kom upp på den politiska agendan ute i kommunerna.

– Lokalpolitikerna har hållits informerade, men har bara fattat enstaka större beslut, säger Jörgen Sparf, docent i sociologi vid RCR, Risk- och krisforskningscentrum, Mittuniversitetet, i en kommentar.

Minoritet aktiverade nämnden

I ett första steg samlade forskarna in information om vilka kommuner som aktiverade sin krisledningsnämnd under 2020 till följd av pandemin. En enkät skickades ut till landets 290 kommuner, varav 177 inkom med svar.

Av dem svarade 132 stycken (75 procent) att de inte låtit sin krisledningsnämnd träda i funktion till följd av pandemin. 16 stycken (9 procent) att de låtit nämnden träda i funktion vid ett tillfälle och 28 stycken (16 procent) att de aktiverat nämnden vid mer än ett tillfälle.

Kommunerna bestämmer själva

De politiskt tillsatta krisledningsnämnderna spelar en viktig roll i det kommunala krisarbetet, vilket regleras i lagen om extraordinära händelser. Men det är upp till varje kommun att själv bestämma när nämnden ska aktiveras och över hur lång tid.

– Kommunerna hanterade pandemin genom att absorbera störningarna inom den ordinarie organisationen, med det menas att de inte inrättade en särskild struktur som skulle ”lösa” pandemin. I den här studien har vi inte jämfört med andra länder, men vi vet från andra studier att många länder har gjort tvärtom, förklarar Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet.

Ingen krishändelse

I nästa steg av studien genomfördes också intervjuer i tre kommuner som aktiverade sina krisledningsnämnder samt tre kommuner som inte gjorde det.

En förklaring till att endast ett fåtal aktiverat sina krisledningsnämnder är att pandemin inte alltid bedömts som en krishändelse som kräver extraordinära åtgärder. I den mån den uppfattas som en kris finns också en uppfattning att den bäst hanteras inom ordinarie verksamhet och att krisledningsnämnden endast bör aktiveras om det inte är möjligt på annat sätt.

Risk för politisering

En annan aspekt som lyfts fram är att aktivering av en krisledningsnämnd riskerar att leda till en politisering av pandemihanteringen. ”En massa politiker som skulle sitta där och fatta beslut, som inte har kunskapen och inte professionen, det hade inte alls varit bra”, är en kommentar som framkom i en av intervjuerna.

I de flesta kommuner tillträdet krisledningsnämnden också tillfälligt för att fatta ett eller flera beslut. Endast i undantagsfall stannar nämnden kvar under längre tid.

Politikerna stör proffsen

Den bild som framträder i rapporten är alltså politiken inte har så mycket att tillföra krishanteringen. Å ena sidan ska de folkvalda representanterna fatta de viktiga besluten vid allvarliga samhällsstörningar. Å andra sidan har kommunerna en mycket hög administrativ kapacitet med god organisation och hög kompetens i både ledning och verksamhet.

Politikernas inblandning riskerar att ”störa” den professionella krishanteringen snarare än att stötta den, enligt rapporten.

Forskarna ger på det hela taget ett gott betyg till kommunerna.

– Kommunernas hantering av pandemin framstår i vår studie som sansad, tillitsfull och pragmatisk. I många länder har pandemiresponsen skötts på central, nationell nivå med politisk styrning. I Sverige har frågan i stor utsträckning decentraliserats och skötts av kommunernas förvaltningar och tjänstepersoner, säger Jörgen Sparf.

Här finns hela rapporten.