Patienter betygsätter tvångsvården

Vissa vill ha sällskap hela tiden, andra distraherade med kallprat eller få hjälp med att inse sina vanföreställningar. Patienter med psykossjukdom drabbas ofta av återfall och kan då behöva tvångsvårdas mot sin vilja. Forskare vid Sahlgrenska akademin tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Lunds universitet och Vårdalinstitutet har intervjuat tolv personer med psykossjukdom kring vad de önskar få hjälp med under tvångsvården.

Studien har resulterat i en så kallad individuell samarbetsplan, som ska förbättra omhändertagandet. Målet är att ta tillvara patienternas kunskaper och erfarenheter.

– Att utföra tvångsåtgärder är oerhört svårt, och trots goda intentioner blir det inte alltid så bra för patienten som man önskat. Tanken på att kanske behöva tvångsvård igen kan därför bli för jobbig för en del, säger Eva Andréasson, forskare vid Sahlgrenska akademin och psykiatrisjuksköterska vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Tre steg

Samarbetsplanen består av tre delar som på olika sätt utvärderar patientens upplevelse av vården. Den fungerar som ett verktyg för att mäta patientens upplevelse efter tillfrisknandet, önskemål om framtida behandling vid återfall, samt utvärdering om ett återfall sedan sker.

Två vårdkedjor för psykossjukdom i Västra Götaland har redan infört modellen i sin verksamhet. Även om resultatet av modellen ännu inte har utvärderats pekar den ut några stora teman. Patienterna önskar vara delaktiga, självständiga och sedda som medmänniskor.

–Vår förhoppning är ändå att samarbetsplanen ska minska patienternas lidande och bidra till att öka kunskapen om vilket stöd de behöver, berättar Eva Andréasson.