Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Pedagogiskt utvecklingsarbete behöver nationell samverkan

Skola Runt om på universitet och högskolor pågår ett innovativt arbete med att utveckla pedagogiken, inte minst i tider av pandemi och utbredd distansundervisning. Men lärosätena är självständiga och det som behövs är en fastare struktur för samverkan kring utvecklingsarbetet, enligt Universitetskanslersämbetet.

Pedagogiskt utvecklingsarbete behöver nationell samverkan
Den digitala undervisningen måste hålla minst lika hög kvalitet som den fysiska, menar UKÄ. Foto: Stock Adobe.

Under 2018 – 2020 följde UKÄ upp det pedagogiska utvecklingsarbetet vid landets universitet och högskolor på uppdrag av regeringen. Eftersom lärosätena har en självständig roll är det naturligt att det pedagogiska arbetet utvecklas åt lite olika håll.

Andrea Amft, utredare på UKÄ.
Andrea Amft, utredare på UKÄ.
Foto: Pernilla Ahlsén.

– Högskolepedagogiken är varken reglerad eller samordnad på nationell nivå. Däremot ställs nationella krav på systematiskt kvalitetsarbete där den högskolepedagogiska utvecklingen enligt vår bedömning ingår som en central del, säger Andrea Amft, utredare vid UKÄ:s analysavdelning och projektledare för regeringsuppdraget.

Utveckling med hög kvalitet

Kartläggningen, som genomfördes i form av enkät och fördjupande samtal med landets samtliga universitet och högskolor, utmynnade i en slutredovisning som överlämnades till regeringen och sedan blivit föremål för vidare diskussion. Förslagen presenterades redan för något år sedan, men till följd av pandemin har mycket av arbetet satts på paus.

– Förhoppningen är att arbetet nu ska kunna återupptas i syfte att skapa stabila förutsättningar för ett systematiskt och hållbart pedagogiskt utvecklingsarbete med hög kvalitet, förklarar Andrea Amft.

Nationell strategi

I sin slutredovisning har UKÄ bland annat lyft fram att samverkan på nationell nivå skulle gynna det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Myndigheten föreslår att lärosätena tillsammans enas kring en gemensam struktur, eventuellt under ledning av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

– Det är ingen tvekan om att det pågår en hel del spännande och innovativt arbete kring pedagogisk utveckling på enskilda lärosäten. Men för att få ut maximal effekt av det lokala utvecklingsarbetet krävs samverkan på nationell nivå, säger Andrea Amft.

Fokus på digitalisering

I sin slutredovisning sätter UKÄ särskilt fokus på digitalisering. Regeringen har tidigare fattat beslut om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och fastställde redan 2017 en nationell strategi för skolväsendet. Men för högre utbildning och forskning saknas fortfarande motsvarande nationella strategi.

– Det är viktigt att digitaliseringen av högre utbildning tar sin utgångspunkt i högskolepedagogiken och gynnar studenternas lärande. Den pågående pandemin har aktualiserat behovet av att den digitala undervisningen håller minst lika hög kvalitet som den fysiska, förklarar Andrea Amft.

Varaktigt kretslopp

UKÄ föreslår även att Vetenskapsrådet, Sveriges största statliga forskningsfinansiär, får en stärkt roll för kunskapsutveckling. Men UKÄ betonar även vikten av att den egna myndigheten fortsätter att fördjupa sina insatser med koppling till högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

– Vår avsikt med förslagen är att skapa ett varaktigt kretslopp och system för samverkan för den högskolepedagogiska utvecklingen. Både främjande och granskande myndigheter utgör tillsammans med enskilda lärosäten och olika nätverk och intresseorganisationer viktiga kuggar i det systemet, betonar Andrea Amft.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.