Personalfrågor i går, i dag och i morgon

Begreppet HRM, Human Resource Management, myntades av Peter Drucker i mitten av 1950-talet. Han ansåg då att personalen i amerikanska företag uppfattades som en kostnad och inte som en tillgång och protesterade mot den tidens personalsyn som till stor del baserades på att de anställda inte ville arbeta. Under 1990-talet har HRM sedan etablerats som ett begrepp även i Sverige för att beskriva det som tidigare kallades personaladministration.

Spänningsfält

HRM är långt ifrån ett entydigt begrepp och bokens titel är vald för att visa på det spänningsfält som finns inom området. Det finns exempelvis en distinktion mellan ”hård HRM” och ”mjuk HRM”. Inom hård HRM prioriteras kostnadseffektivitet och flexibilitet genom exempelvis tillfälliga anställningar och outsourcing. Inom den mjuka framhålls medarbetarnas engagemang och motivation, en strävan efter gemensamma värderingar och en stark företagskultur. Kanske frodas den mjuka varianten under högkonjunktur då arbetskraft är en knapp resurs, medan den hårda får mer utrymme under kärvare tider då avkastningskrav är prioriterade.

Många frågor

I boken beskrivs HRMs uppkomst, användning och spridning. Vad innebär det att ha personalansvar? Vem har det och när och var utövas det? Inom HRM ses individen som en resurs för företagen, något som ska vårdas, utvecklas, och investeras i för att i någon mening ge avkastning tillbaka. Detta individfokus kan leda snett när vi diskuterar frågor som kollektiv kompetens och vad som händer när grupper tar ansvar för sin egen utveckling. Omsorg om kunderna har fått ökat utrymme. Hur ska de anställda kunna tillmötesgå kunden på ett personligt sätt om de själva inte tillåts ta utrymme? En av de stora utmaningarna för framtidens HRM är nog hur man ska se på betydelsen av familjen i arbetslivet.

Intressanta perspektiv

Boken är skriven av en grupp forskare vid Handelshögskolan i Göteborg. Den riktar sig till alla som är intresserade av att förstå förändringar i dagen arbetsliv. Framför allt riktar den sig till dem som är i arbetsledande ställning eller på olika sätt har ansvar för eller beröring med andra människors arbetssituation – och det är ju många. Boken har en akademisk prägel vad gäller referenser, stringens och vetenskaplighet, utan att den för den sakens skull är tungläst. Innehållet i boken har en tydlig koppling till de tankar på ledarskap, medarbetarskap och delaktighet som idag genomsyrar offensiv kvalitetsutveckling. Boken ger flera intressanta perspektiv på personalfrågor i går, i dag och i morgon, och uppfyller väl syftet att ”vara användbar för både praktiker, forskare och studenter”.