Mängdbrott kallas den sortens brott som utreds av polis och inte åklagare. Typiska mängdbrott är stöld, misshandel, skadegörelse, bedrägerier och rattfylleri. De utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott; 1,2 miljoner av de 1,5 miljoner brott som anmäldes under 2020.
En fråga om tillit
Nu skriver Riksrevisionen (RRV) i ett pressmeddelande att de inleder en granskning av polisens sätt att hantera dessa. Orsaken är att allt färre mängdbrott utreds, trots stora resursökningar och även en omfattande omorganisation av myndigheten. Syftet är att ta reda på om polisarbetet är tillräckligt effektivt, och vad som hindrar polisen från uppnå bättre resultat.
Den låga uppklarningsgraden är också en tillitsfråga, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet:
– Mängdbrott orsakar allvarliga skador, såväl för utsatta personer som för samhället i stort. Om många utredningar läggs ned, trots att det finns bevisning, är risken stor för att allmänheten tappar förtroendet för rättsväsendet.
Brister i effektiviteten inget nytt
Senast RRV utredde polisens hantering av mängdbrott var 2010. Även då hade effektiviteten brister och RRV hade en rad rekommendationer till polismyndigheten, regeringen och åklagarmyndigheten.
Bland annat rekommenderades då polisen att använda sina fastslagna arbetsmetoder fullt ut i organisationen. Till övriga rekommendationer hörde att främja användandet av civila utredare, samt utveckla sin samverkan med åklagarmyndigheten.