Positiva och negativa effekter av standarder

Standarder Vilken är nyttan med standarder? Privata och offentliga aktörer som baserar sina investeringar och strategiska beslut på standarder måste vara medvetna om att de kan ge upphov till både positiva och negativa effekter, betonar Andrea Fried, forskningsledare på Linköpings universitet.

Positiva och negativa effekter av standarder
Enligt Andrea Fried måste organisationer vara medvetna om att implementering av standarder alltid medför risk för så kallad dysfunktionell påverkan.

Andrea Fried är biträdande professor vid avdelningen för företagsekonomi vid Linköpings universitet samt medlem i forskningsrådet på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, och forskarutbildningsnämnden vid Filosofiska fakulteten.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

2010 initierade hon forskningsprogrammet DaDriS, där experter inom bland annat innovation, ekonomistyrning, organisationsteori och affärsinformationssystem undersöker de faktiska effekterna av standarder. Erfarenheterna har hon sammanställt bland annat i boken ”Understanding Deviance in a World of Standards”.

Andrea Fried, Linköpings universitet.

– Som organisationsteoretiker har standarder och standardisering intresserat mig i mer än ett decennium. Det som särskilt väckte mitt intresse var en studie från 2002, där författarna fann att implementeringen av ledningssystemstandarder i företag kan leda till att grundläggande innovationer trängs ut, säger Andrea Fried.

Måste vara meningsfulla

I sina studier har forskningsteamet bakom DaDriS försökt ta reda på vilka organisatoriska faktorer som bidrar till en effektiv implementering av standarder.

– Framförallt måste standarder vara meningsfulla för dem i organisationen som påverkas mest av dem. Dessutom måste de olika ledningsnivåerna övertygas om vikten av efterlevnad. Betydelsen av standarder kan säkert variera inom organisationen, men den gemensamma utgångspunkten måste ändå vara att de har en positiv inverkan på affärsresultaten, förklarar hon.

För övrigt råder ingen tvekan om att det krävs resurser. Nya roller och nya chefsbefattningar, som till exempel hållbarhetschef, kan behöva införas, liksom verktyg för att dokumentera implementeringsinsatser och omdesign av organisatoriska processer.

– Sist men inte minst kan interna incitament för efterlevnad, men även externa sanktioner för bristande efterlevnad, vara avgörande för att understryka behovet av standardimplementering. Om dessa organisatoriska faktorer inte är väl samordnade kan kritiska avvikelser från standarder förväntas, konstaterar hon.

Enligt Andrea Fried måste organisationer vara medvetna om att implementering av standarder alltid medför risk för så kallad dysfunktionell påverkan.

– Till exempel kan det bli viktigare att följa standarder än själva produkten eller tjänsten. Återkopplingsslingor för att säkerställa att dessa dysfunktionella effekter blir synliga rekommenderas därför starkt, säger hon.

Signaler till kunder och intressenter

Samtidigt lyfter Andrea Fried och hennes forskarkollegor fram de positiva effekter som uppnås med standarder. Framförallt ger de signaler till kunder och andra intressenter om att en viss kvalitet, pålitlighet och säkerhet hos produkter och tjänster kan garanteras. Rätt utformade standarder kan också bli utgångspunkten för en kreativ process.

Processer har blivit de primärt granskningsbara objekten och inte resultaten, det vill säga produkterna eller tjänsterna.

– Andrea Fried, Linköpings universitet

– De förbättrar effektiviteten i utvecklingsprocesser, säkerställer gränssnitt, ger nycklar till vissa marknader och harmoniserar terminologin i utvecklings- och produktionsprocesser. Med den ökade dokumentation som vanligtvis följer med standardimplementering uppger många företag att det ger dem bättre insyn i deras utvecklingsinsatser, konstaterar hon.

Att fokus inom standardiseringen allt mer förflyttats från produktstandarder till ledningssystemstandarder ser dock Andrea Fried med blandade känslor.

– Standarder för rutiner har gett upphov till ett revisionssamhälle. Processer har blivit de primärt granskningsbara objekten och inte resultaten, det vill säga produkterna eller tjänsterna. Det finns en risk att företagen mer koncentrerar sig på ett specifikt sätt att arbeta istället för att standardisera själva produkten eller tjänsten, säger hon.

Viktigt företag engagerar sig

Finns det en risk för att det utvecklas fler standarder än marknaden har behov av?

– Jag vill inte beskriva det som en fara; att använda standarder är frivilligt. Och standarder som inte används kan avvecklas. Däremot kan bristande harmonisering av standarder leda till att flera olika standarder är obligatoriska för samma produkt. Det kan innebära en enorm utmaning för små och medelstora företag, säger hon.

Andrea Fried ser ett stort behov av att företag engagerar sig i standardisering och deltar i standardiseringsorganens tekniska kommittéer för att förhindra sådana tendenser.

– Med den nya standardiseringsstrategi som EU-kommissionen publicerade i februari 2022 betonades återigen att standarder i allt högre grad blir det viktigaste politiska instrumentet inom EU. Det kräver effektiv involvering av privata och offentliga intressenter i arbetet med att utveckla och underhålla lagar och policies. På så sätt etableras återkopplingsslingor mellan företag, standardiserare och tillsynsmyndigheter, vilket säkerställer en effektiv standardisering, sammanfattar Andrea Fried.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.