Praktikertjänst analyserar praktiker med indicator

Praktikertjänst AB är Sveriges största koncern inom privatdriven vård, skola och omsorg, där ägarna själva arbetar med vården och tandvården på 2 300 mottagningar över hela landet. De cirka 2 200 verksamhetsansvariga ägarna är bland annat tandläkare, läkare, sjukgymnaster, tandtekniker, laboratoriechefer, psykoanalytiker och terapeuter, barnmorskor och sjuksköterskor. Praktikertjänst verksamhet bedrivs i producentkooperativ form.

SIQ indicator ingen självklarhet

Praktikertjänst har under drygt ett år arbetat med ett program kallat Styr för framtiden som delvis finansierats med pengar från Växtkraft Mål 3. Alla medarbetare deltog i programmet som omfattade 30 timmar. Programmet ledde fram till ett balanserat styrkort för verksamheten som visade visioner, mål, kritiska framgångsfaktorer och nyckeltal. Dessutom fick varje medarbetare en individuell kompetensplan. Det var i samband med det projektet som Praktikertjänst kom i kontakt med SIQ indicator.

– Att välja SIQ indicator var ingen självklarhet för oss, men vi ville se vilka effekter vi hade uppnått med programmet och då föll valet på indicator eftersom det är en vedertagen modell, berättar Marianne Rilde-Björkman, utbildningschef på Praktikertjänst.

Stora förbättringar

Marianne Rilde-Björkman menar att SIQ indicator generellt sett har fungerat bra som utvärderingsverktyg av verksamheten.

– Indicator har framförallt den fördelen att det ökar medvetenheten och diskussionen bland medarbetarna om vad som är våra starka och svaga sidor inom verksamheten, säger hon. Dessutom ger det ledningen för varje enhet en hjälp att genom resultaten av utvärderingen peka på viktiga förbättringsområden.

Praktikertjänst har nyligen gjort en andra undersökning vid tre av sina enheter. Det ger möjligheter till jämförelse, och resultaten visar på tydliga förbättringar.

– Vi har gjort förbättringar överlag inom verksamheterna och de är så markanta att de måste förklaras med att programmet vi genomfört har skapat en struktur för utvecklings- och förbättringsarbetet, säger Marianne Rilde-Björkman.

Anpassningar behövs

Men det har också funnits problem med att använda SIQ indicator. Den kanske största svårigheten är enligt Marianne Rilde-Björkman att språket och terminologin i målbilderna inte passar de som till vardags inte arbetar med kvalitetsfrågor.

– Det kan handla om ord som känns främmande för medarbetarna. I vårt fall fick vi exempelvis problem med ord som processer, angreppssätt, kundorientering och målvärden, berättar hon. Men det är egentligen samma svårigheter som finns när man använder USK eller QUL.

I Praktikertjänst fall fanns också mer generella problem som till exempel vem som ska definieras som ledningen när organisationen är uppdelad på många små enheter. Det kan vara avgörande för om man får svar på rätt saker. Följden blev att man gjorde ett antal förtydliganden för att bättre anpassa verktyget till sin egen verksamhet. Bland annat skapade man förklaringsrutor till målbilderna.

Ökar intresset

Sammanlagt har Praktikertjänst gjort utvärdering med SIQ indicator på 14 enheter vilket omfattar totalt 225 personer. Utvärderingarna gjordes i små enheter med upp till 25 anställda.

En viktig erfarenhet som Praktikertjänst har dragit är att det är nödvändigt att i förväg träffa alla medarbetare.

– Det är inte alls säkert att medarbetarna är lika motiverade som ledningen och då måste de motiveras med ord som kan beskriva varför det är viktigt att genomföra undersökningen, betonar hon.

Efter utvärderingen har dock intresset för förbättringar ökat.

– Alla medarbetare har blivit mycket mer medvetna om vilka gemensamma mål vi har med verksamheten. Jag tror också att medarbetarna numera oftare stannar upp och reflekterar över varför vi blivit bättre på vissa områden men inte på andra. Däremot har indicator inte varit något förbättringsverktyg för oss. Det har vårt program varit. SIQ indicator kan istället sätta fokus på förbättringsarbetet och staka ut färdriktningen, berättar Marianne Rilde-Björkman.