Processorientering i staten

Processorientering i staten är en studie av Lars Stigendal och Thomas Johansson som baseras på intervjuer och material från ett 30-tal myndigheter som tillämpar någon form av processansats. Syftet är att förmedla erfarenheter av olika sätt att arbeta med processer.

Varför processorienterar man egentligen? Författarna pekar på tre vanliga syften: att effektivisera, att kvalitetssäkra eller att skapa helhetssyn och kundorientering. De menar också att det i princip finns fyra olika ambitionsnivåer. Den första innebär att processynsättet används som förbättringsmetodik. till exempel för att förbättra en enskild process. Den innebär obetydlig påverkan på kultur, struktur, roller och ansvar.

Den andra nivån betyder etablering av ett processynsätt för att kvalitetssäkra eller påverka kulturen mot ökad kundorientering. Den har viss påverkan på strukturen. Nästa ambitionsnivå är en struktur för processledning. Processerna ges då en tydlig plats i organisationen. Den har större påverkan på struktur, roller och ansvar.

Den sista nivån är innebär en processbaserad organisation. Det betyder att verksamheten leds utifrån processerna.

Lättläst och välskriven

Författarna har även gjort några obesrvationer i sin studie. När processägarskap och linjechefsansvar förenas i en och samma person leder det ofta till att processynsättet inte får genomslag. De båda rollerna bör hållas åtskilda. Processorientering är svårt att omsätta i praktisk verklighet. Om inte synsättet förankras ordentligt i bland annat ledningsgruppen riskerar det att bli en snygg fasad eller en semantisk övning. Vidare menar författarna att det är lätt att fastna i detaljer ”tills man står upp till knäna i kartor”. Det är viktigt att komma vidare till analys och förbättring. Dessutom ska man enligt studien mäta, sätta mål och följa upp! Om vi inte kan visa upp påvisbara förbättringar ger vi skeptikerna argument mot processorienteringen.

Detta är en lättläst och välskriven bok som bjuder på intressanta exempel och väcker tankar för alla som arbetar i organisationer där processorientering är på gång. Författarna pekar också på att det råder en generell brist på kompetens i förändringsledning i de flesta statliga myndigheter.

Fakta