Psykisk friskvård – en hygienfaktor på kontoret

Arbetsmiljö Varför förutsätts det ofta att man syftar på fysik när man pratar om hälsa? Och varför är det okej att gå till gymmet för att bygga muskler, medan psykisk friskvård fortfarande är ett kontroversiellt begrepp? Oskar Henrikson från Psykologifabriken vill att alla arbetslag ska få möjlighet att träna upp sin psykiska hälsa, och sina relationer till varandra.

Psykisk friskvård – en hygienfaktor på kontoret
Oskar Henrikson, Psykologifabriken.

Habitud är ett digitalt verktyg som togs fram för att främja den psykiska hälsan hos såväl privatpersoner som inom organisationer. Bakom verktyget finns företaget Psykologifabriken som utgörs av konsulter inom arbets- och organisationspsykologi. Sedan lanseringen av företaget för snart tio år sedan har grundaren Oskar Henrikson sett en förändring kring samhällets inställning till psykisk ohälsa respektive hälsa.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– I början blev en del personer rent ut sagt provocerade av att vi ville stärka det friska. Vissa fackliga representanter ansåg att vi stal fokus från arbetsskador, och avfärdade vårt arbete som något flummigt och onödigt, säger han. 

Snacka snällt bakom ryggen

Oskar Henrikson upplever att det har funnits en väldigt låg förståelse för att hans team vill arbeta främjande snarare än åtgärdande. Han tycker att det är en märklig inställning, eftersom de allra flesta inte går till gymmet för att motverka eventuella framtida knäproblem eller ryggskott.

– De flesta går ju och tränar för att de tycker att det är stärkande och skönt i stunden. De här övertydliga metaforerna har varit ett nödvändigt ont i kontakten med kunder, för att överhuvudtaget kommunicera vad det främjande arbetet egentligen handlar om.

Nationalekonomen Elinor Ostrom tog under sitt yrkesliv fram åtta principer för ett bättre samarbete, för vilka hon tilldelades nobelpriset i ekonomi 2009. Dessa åtta principer och över hundra psykologiska studier och svensk arbetsmiljöforskning ligger till grund för verktyget Habitud. Ett exempel på en gruppövning från Habitud är ”positivt baktal”. Det går ut på att en medarbetare sitter med ryggen vänd från den övriga gruppen som i tur och ordning berättar vad de uppskattar mest med kollegan.

– Det kan bli ganska emotionellt när det är personer som har arbetat länge med varandra men som aldrig har förstått vad deras insatser betyder för det övriga arbetslaget, säger han.

En annan övning kallas ”feedbackmyntet”. Den går ut på att en medarbetare ger positiv feedback och ett mynt till en kollega, som i sin tur har 24 timmar på sig att tänka ut en ny person som ska få ta emot feedbackmyntet. Övningen lämpar sig särskilt bra i nya arbetslag eftersom det kan krävas att man som ny har lite tid på sig att observera sin kollega för att sedan kunna formulera ett beröm.

Begränsande klimat 

Syftet med övningarna är att öka motivationen och känslan av meningsfullhet inom ett team.

Sedan lanseringen av Habitud 2014 har förståelsen och acceptansen kring psykiska och psykiatriska besvär ökat, men det är fortfarande till viss del stigmatiserat, tycker Oskar Henrikson. Stigmat verkar också rinna över på begreppet psykisk hälsa. Han förklarar att det är en olycklig företeelse, för han har tidigare tänkt att just psykisk friskvård borde vara en bra ingång till att närma sig psykisk ohälsa. 

Fakta

Tre träningstips för att skapa en tydlig grupp med tydliga mål

1. Vem är med i vårt team? Upprätta en lista med alla som är med i teamet. Låt en kollega göra samma sak och jämför era listor. Diskutera eventuella skillnader. Nästa steg kan vara att föreslå ett möte för att komma fram till vilka som är med i teamet, vilka som är associerade och vilka som inte alls tillhör.

2. Var hittar vi vår sammanhållning? Fundera på vid vilka tillfällen eller aktiviteter du känner extra stor sammanhållning. Be en eller flera kollegor göra detsamma och jämför era svar. Nästa steg kan vara att planera in en eller flera av dessa aktiviteter.

3. Syfte och motivation. Diskutera inom teamet vad som gör ert arbete viktigt i ett större perspektiv. Exempelvis: vem påverkas av ert arbete? På vilket sätt är ert arbete viktigt?

– I dag har vi snarare ett begränsande klimat där människor säger: ”jag har den här diagnosen, därför är jag helt enkelt funtad såhär”, alternativt: ”jag är inte psykiskt sjuk så jag behöver verkligen inte en psykolog”. Så svartvitt skulle man aldrig resonera kring fysisk träning, där tillåts man vara i olika god form – och där är hälsotillståndet inte statiskt, säger han.

Oskar Henrikson upplever att behovet av psykisk friskvård är lika stort hos stora organisationer som på små startups. Skillnaden ligger i hur fort det går att implementera handlingsplaner. På en stor organisation inleds ofta förändringsarbetet med en medarbetarenkät, sedan ska resultaten tolkas, sedan skapas en handlingsplan, och slutligen sätts den i bruk. På ett litet företag blir ledtiderna avsevärt kortare. Där kan det ta en timme från att man identifierar problemet till att en handlingsplan är sjösatt, förklarar Oskar Henrikson.

– Det märks direkt när man går in på en arbetsplats om organisationen arbetar med främjande av psykisk hälsa. Det är trevligt att vara där och de anställda har lätt för att samarbeta. På en arbetsplats som inte arbetar med de här frågorna kan man i stället direkt märka av stress hos de anställda och att minsta ny situation som uppstår blir ett problem, säger Oskar Henrikson.

Inte tandtråd mot karies

Ironiskt nog blir Psykologifabriken främst anlitade av företag som redan ligger långt fram i tanken gällande främjande av psykisk hälsa. De ser övningarna som hygienfaktorer, inte en extra bonus. De företag som har störst behov söker sig sällan självmant till de verktyg som finns. 

– Det är ganska logiskt. Om man har hål i tänderna får man börja med tandläkarbesök, det går inte att lösa med tandtråd. Vi är till för de som fungerar bra och vill fungera bättre. Om det fungerar väldigt dåligt är det först och främst företagshälsovården som man bör vända sig till, säger han.

Oskar Henriksons yttersta förhoppning är att psykologisk träning ska bli lika naturligt som fysisk träning. 

– Det är nog så att vi behöver gå före och vara lite konstiga. Om man tänker efter så var inte heller gymmande normalt förr i tiden. Arbetslivet är en strukturerad plats att börja med, men i framtiden kanske det här är en del av vår kultur. Då kanske det till och med finns psykologiska träningspass på Sats eller Friskis & Svettis.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste