QS 9000 – en flopp i Sverige
Det finns fler än 500 företag i Sverige som levererar direkt till fordonsindustrin, men mindre än 150 av dem har certifierat sig enligt QS 9000, den branschspecifika kvalitetsstandard för underleverantörer som kom redan 1994. Ett misslyckande i stor skala hittills, kan tyckas. Men kanske kommer efterträdaren ISO/TS 16949 att råda bot på problemen.
Det är många som har åsikter QS 9000 och varför det inte slagit igenom hos underleverantörerna. Sven-Åke Berglie, VD för Fordonskomponentgruppen som organiserar svenska underleverantörer till fordonsindunstrin, är en av dem.
– Stora fordonstillverkare som Saab och Volvo har krävt certifiering enligt QS 9000 av våra medlemsföretag. Men de har inte lagt någon tyngd bakom orden, och leverantörer som inte certifierat sig har ändå fått ordrar. Det är en viktig anledning till att standarden inte fått bättre genomslag i branschen, säger Sven-Åke Berglie.
En annan anledning till misslyckandet är att en QS 9000-certifiering på intet sätt är någon garanti för att ett företag levererar god kvalitet.
”Levererar skit”
– Det finns gott om exempel på QS 9000-certifierade företag som levererar skit, konstaterar Sven-Åke Berglie.
Den saken är det tänkt att det ska bli ändring på med den nya internationella standarden ISO/TS16949, som skrivits ihop av en internationell grupp av fordsonstillverkare samt representanter från ISO och IATF.
– De vill att ett certifikat verkligen ska säga något om företaget och de produkter som levereras, säger Anette Kinde, expert på QS 9000 hos Industriforskning och utveckling AB, IVF.
Ökade krav på revisorerna
För att uppnå bättre överensstämmelse har kraven på certifieringsrevisorerna ökat i och med införandet av TS16949. För att bli godkänd som revisor måste man genomgå en tentamen, med återkommande omtentor. Nytt för TS16949 är att man dessutom måste man genomföra ett visst antal revisioner per år för att få fortsätta vara revisor.
IATF, International Automotive Task Force, har i sitt arbete med att utveckla standarden inriktat sig på större länder och certifieringsföretag, så mindre aktörer på marknaden kan komma att känna sig förfördelade.
Inte enbart problem
– Detta är ett stort problem för mindre certifieringsföretag, konstaterar Anette Kinde. Vissa kallar det till och med för ett slutet system, där endast större företag med tillräckliga resurser släpps in. Risk finns för att det blir ett oligopol av stora certifieringsföretag, så att konkurrensen sätts ur spel, befarar hon.
Men allt är inte problem när det gäller QS 9000 och ISO/TS16949. Det finns fördelar att vinna för den som certifierar sig, menar Anette Kinde.
– Mitt råd till dem som står inför krav på kvalitetscertifiering är att inte se det enbart som en kostnad och ett krav, utan även se till vilken nytta man själv får av kvalitetsarbetet och den utveckling det skapar.
