Rapport: Branscherna med störst risk för kompetensbrist 2035
Kompetensförsörjning Arbetsgivare inom privat och offentlig sektor har svårt att hitta kometens vid rekrytering idag. Och kompetensbristen riskerar att bestå och förvärras om inte tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden möts. Det skriver Skolverket i en ny rapport.
Kompetensbrist är ett av de största problemen inom näringslivet och det offentliga idag. Stora industrier som håller på att etablera sig i norr behöver folk för att få verksamheten i rullning, för att nämna ett exempel. Det saknas också kompetens inom vård och omsorg samt industriteknik.
Idag läser mindre än hälften av gymnasieskolans elever ett yrkesprogram. Samtidigt är det risk för brist på gymnasialt yrkesutbildade i stora delar av landet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) uppger arbetsgivare att det är brist på utbildade från flertalet gymnasiala yrkesutbildningar. Svenskt Näringsliv menar att yrkesutbildningar på gymnasial nivå är den mest eftertraktade bakgrunden när svenska företag ska rekrytera. Och SCB beräknar att bristen på gymnasialt yrkesutbildade riskerar att kvarstå till år 2035.
– Vår slutsats är att dagens utbud inte matchar behoven på arbetsmarknaden. Utbudet behöver bättre anpassas till den efterfrågan som finns, inte minst på yrkesutbildning. Men det är eleverna som väljer och då krävs att yrkesutbildningarna stärker sin attraktionskraft, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Samtidigt är det risk för överskott för personer med högskoleförberedande gymnasieutbildning.
Krävs fler insatser
2035 beräknar SCB att det är risk för brist på arbetskraft med utbildning inom bygg, el-, automations, dator- och kommunikationsteknik, naturbruk samt restaurang och livsmedel.
Sedan 1 juli 2023 gäller nya regler om planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Numera ska även arbetsmarknadens behov vägas in vid beslut om vilka utbildningar och hur många platser som ska erbjudas inom gymnasieskolan och yrkesutbildning inom komvux.
Skolverkets slutsats är att den bristande matchningen vad gäller utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden inte bara handlar om vilka utbildningar och hur många platser som erbjuds. Det handlar också om vilka utbildningar och yrken som ungdomar och vuxna söker sig till.
– Utbildningssystemet måste bättra balansera utbud, elevers val och vad arbetsmarknaden efterfrågar. Men för att få den här balansen krävs inte minst att eleverna får tillgång till en systematisk, individuell och generell studie- och yrkesvägledning som gör att de på sakliga grunder kan göra kloka och väl avvägda val, säger Peter Fredriksson.
Läs rapporten här.
Om
Arbetsmarknadsläget år 2035
Källa: SCB
