Rapport: Matchningen på arbetsmarknaden sämre

Matchningen på den svenska arbetsmarknaden mellan arbetstagares kompetens och behoven på arbetsmarknaden har försämrats över tid. Det hävdas i en rapport från Framtidskommissionen.

Mycket tyder på att matchningen på den svenska arbetsmarknaden har försämrats de senaste decennierna. Det skriver Nils Karlson, vd för forskningsinstitutet Ratio och docent vid Uppsala universitet och Ola Skånberg, masterstudent i nationalekonomi vid Lunds universitet i rapporten ”Matchning på den svenska arbetsmarknaden” från Framtidskommissionen.

Matchning på arbetsmarknaden har att göra med hur effektivt utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden möts och i vilken utsträckning de som söker arbete har den utbildning och kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna.

Framtidskommissionen är ett regeringsinitiativ som består av statsministern och de övriga tre partiledarna i regeringen samt nio personer från olika delar av det svenska samhället. Kommissionen syftar till att identifiera viktiga samhällsutmaningar Sverige står inför på längre sikt, mot år 2020 och år 2050.

Många är överutbildade

Endast omkring hälften av alla anställda i Sverige är korrekt matchade med utbildningslängd och inriktning. Dessutom har en av fem har längre utbildning än vad arbetet kräver, menar rapportförfattarna. Orsakerna till att matchningen har gått snett uppges vara skillnaden mellan de arbetssökandes utbud och efterfrågan på arbetskraft. Många företag tycker också att det är svårt att rekrytera medarbetare med rätt yrkeserfarenhet. Geografisk rörlighet, under- eller överutbildning eller otillräcklig erfarenhet och kompetens hos de arbetssökande för de arbeten som erbjuds lyfts också fram. Dessutom skriver författarna om fenomenet med överutbildning, det vill säga att okvalificerade jobb i allt högre grad innehas av individer med högre utbildning än jobbens krav. Utbudet av högutbildad arbetskraft har vuxit snabbare än efterfrågan.

För låg kvalitet eller kan fel saker

Rapporten pekar också på olika enkäter bland arbetsgivare som visar att de tycker att de praktiska momenten på gymnasieutbildningarna och de eftergymnasiala specialutbildningarna inte håller måttet. De anser också att kunskaper som lärs ut på övriga utbildningsnivåer är irrelevanta för arbetsgivarnas behov.

Rapportförfattarna föreslår en ökad flexibilitet, förbättrade incitament och minskade inträdeshinder på arbetsmarknaden som lösningar. Dessutom anges ett förbättrat utbildningssystem som en kur. Anställningsskyddet, ingångslönerna, lönebildningen samt utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och relevans är andra områden som tros påverka matchningen.

Slutligen skriver författarna att svensk utbildning behöver få fler bryggor mellan studier och arbetsliv och: ”Sannolikt behövs även en starkare betoning av färdighetsträning på bekostnad av teoretiska kunskaper.”

Här kan du läsa rapporten.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.