Resultatstyrning ett hot mot kvaliteten?

Socialarbetare som istället för att lägga arbetstid på att hjälpa sina klienter till ett bättre liv sitter i möten för att minska klienternas boendekostnader. Poliser som har i uppdrag att utföra ett visst antal blåskontroller utan att veta varför och därav ställer sig på tid och plats där det kör förbi många människor men är liten risk för rattfyllerister.

Få har undgått den artikelserie om resultatstyrning inom vården som DN-journalisten Maciej Zaremba publicerat under våren. Han var också med i ett flertal debatter i Almedalen och överallt var det fullproppat av besökare. Frågan om ekonomiska styrmått istället för kvalitet väcker många åsikter. På seminariet Efter New Public Management berättade socialarbetaren Elin Lindén om att det läggs mer fokus på resurser än klienter.

– Politiker sätter upp ekonomiska mål som är lätta att följa upp, men det som skapar kvalitet städas undan. Allt handlar om resultatstyrning och det påverkar både klienter och medarbetare och ger en tyngre arbetsmiljö.

Enligt henne behöver vi lita mer på professionen och jobba mer med färre och mer kvalitativa mått.

Även Maciej Zaremba menar att kontrollen över kvaliteten har gått professionen ur händerna. Han ger exempel på vårdinstanser där man prioriterar lättare fall för att uppfylla ett visst antal besök, skriver andra diagnoser för att generera verksamheten mer pengar och poliser som står vid vägen och utför blås för att nå en viss kvot, inte för att uppfylla ett syfte. Han menar dock inte att det är medarbetarnas vilja att göra fel, utan att det handlar om att systemen manipulerar arbetet.

– New Public Management är hämtat från industrin och fungerar för enkla rutinmässiga uppgifter, men när man inför synsättet inom offentlig sektor där det handlar om komplicerade uppgifter som omvårdnad av en patient fungerar det inte, säger han och tillägger att man inte kan resultatstyra yrken som är konsthantverk.

Dan Andersson, tidigare chefsekonom på LO, hänvisar till studier som visar att det är kompetensen som avgör kvaliteten och han hävdar att vi idag mäter fel saker.

– Istället för New Public Management behöver vi stärka professionerna och stärka yrkesetiken. Detta kan professionen göra, vänta inte på politikerna. Man bör också sluta utvärdera hur professionen gör och istället titta på den samhällsekonomiska nyttan.

Panelen är överens om att mätningar är viktigt för att uppnå god kvalitet men att det handlar om att sluta mäta siffror och kvantitet och istället titta på själva kvaliteten bakom. Exempelvis lyfter Maciej Zaremba upp att man mäter antalet besök för en patient men inte om patienten kommer ut från vårdapparaten död eller levande.