Inga produkter i varukorgen.
Riksrevisionen: Otillräckliga statliga åtgärder för framtidens elsystem
Elektrifiering
Regeringen och de statliga myndigheterna har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken. Åtgärderna är reaktiva och bristfälligt underbyggda, visar Riksrevisionens granskning.
Statens åtgärder har varit reaktiva och bristfälligt underbyggda, enligt Riksrevisionen. Foto: Riksrevisionen
Elsystemet levererar energi till nästan alla medborgare och verksamheter i landet. Systemet är komplext eftersom utbud och efterfrågan måste mötas varje sekund, och överföringskapaciteten däremellan måste vara tillräckligt driftsäker. Utmaningarna i elsystemet är stora och förväntas bli ännu större om samhället ska elektrifieras.
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de statliga myndigheterna har genomfört åtgärder så att de energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt. Granskningen visar att regeringen inte gjort tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten.
De bristande konsekvensanalyserna beror inte på att det har saknats kunskap, skriver Riksrevisionen. En delförklaring är snarare att de aktuella besluten har varit låsta av politiska överenskommelser.
– Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Reaktiva beslut
Regeringens och Svenska kraftnäts hantering av konsekvenserna har ofta varit reaktiv snarare än proaktiv, och utan sammanhållna processer. De statliga insatserna har därför varit senfärdiga. Trots goda kunskaper om det snabbt växande behovet av insatser för att korta de utdragna tillståndsprocesserna, och för att snabba på utbyggnaden av elnätet, har det tagit ett drygt decennium innan nödvändiga åtgärder planerats och börjat genomföras.
– Ett tydligt exempel är att det sedan första halvan av 2010-talet varit känt att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige behöver utökas kraftigt. Trots det planeras det första kompletta ledningsprojektet inte att vara färdigt förrän 2033, säger Johannes Österström, projektledare för granskningen.
Lista
Riksrevisionens rekommendationer i korthet
- Se till att det inför beslut med större påverkan på elsystemet alltid finns tillräckliga konsekvensanalyser, samt förslag på hur oönskade konsekvenser ska hanteras
- Se till att större åtgärder på elområdet genomförs långsiktigt och att det finns tillräckliga förutsättningar för anpassningar.
Läs rapporten för fullständiga rekommendationer här.
