Inga produkter i varukorgen.
Riv offentliga sektorns pyramider
Offentlig sektor
Dagens sätt att leda och organisera offentlig sektor på är trasigt, föråldrat och omodernt, i alla fall om man frågar professorn Henrik Eriksson. Förra århundradets hierarkiska operativsystem måste bort för att göra plats för autonomi och ständiga förbättringar.
Henrik Eriksson, professor i kvalitets- och verksamhetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola.
Henrik Eriksson är professor i kvalitets- och verksamhetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola. I över 20 år har han forskat på ämnet, och 2019 släpptes boken ”Sveriges bästa verksamheter” i vilken han beskriver vad som kännetecknar en framgångsrik verksamhet med nöjda kunder, glada medarbetare och goda resultat.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Även efter boksläppet har Henrik Eriksson fortsatt att förmedla kunskap kring organisationers utvecklingsarbete. Han har kort sagt varit engagerad i förbättringsledning ett bra tag. Möjligtvis att intresset för ämnet växte sig större från år 2004, då han började jobba inom offentlig sektor. Där märkte han hur svårt det kan vara att implementera förändring i leden.
– Som byråkrat satt jag för långt från kärnverksamheten. Beslutsprocesserna var för långa. Enligt mig är dagens sätt att leda och organisera offentlig sektor, och delvis privat sektor, föråldrat och omodernt, säger Henrik Eriksson.
Strukturen stjälper i stället för att hjälpa
Sex år senare gick han tillbaka till akademin och började fundera på vad som faktiskt skulle behöva förändras för att utveckla verksamheten. Henrik Eriksson har flera konkreta förslag på hur offentliga verksamheter skulle kunna bli bättre på att leva upp till sitt syfte, och han har kokat ned de strukturella problemen han ser inom organisationer till fyra felsteg.
Lista
Henrik Erikssons tips till verksamheter som vill utvecklas:
- Ta till er nya kunskaper och börja ifrågasätta det gamla sättet att organisera och utveckla på. Fråga de som man är till för om de är nöjda. Läs böcker, lyssna på podcasts och reflektera.
- Jobba med förbättringar, våga testa i liten skala och att kontinuerligt experimentera, i stället för den gamla implementeringslogiken. Låt medarbetare driva förbättringsarbetet. Visa mod som ledare och våga testa nya arbetssätt och beteenden.
Henrik Erikssons första identifierade felsteg är mängden utredningar och analyser som görs långt ifrån kärnverksamheten. Inte sällan tillsätter myndigheter utredningar och kartläggningar som leds av personer djupt rotade i den svenska byråkratin. Antingen det eller så är det kostsamma konsultfirmor som ska hjälpa till att effektivisera, men vars bidrag sällan leder till förbättring.
– Det är sällan någon som ifrågasätter allt utredande och om det faktiskt leder någonvart.
Därefter ser Henrik Eriksson något han benämner som jakten på syndabockar, eller ett ”blame game”, som ett felsteg. Jakten handlar alltså om att politiker och tjänstemän riktar uppmärksamhet åt annat håll när denne hamnat i blåsväder. Något han ser som dyrt, slöseri med skattepengar och ineffektivt.
För det tredje tycker Henrik Eriksson att tron på mer och mer komplex lagstiftning ofta stjälper myndigheter i stället för att hjälpa. Ett exempel han ger är lagen om offentlig upphandling (2016:1145) som är bra mycket mer invecklad än motsvarande EU-direktiv, och som instiftats av folk som inte förstår sammanhanget där de ska användas.
– Till slut blir det viktigare att inte göra fel än att göra rätt för de verksamheten är till för.
Det fjärde felsteget är att den offentliga sektorn består av för många administrativa lager och myndigheter, ofta styrda av politiker och tjänstemän som inte har något med kärnverksamheten att göra.
– Systemet föder också chefer som passar in i byråkratin och som fokuserar på att förvalta i stället för att utveckla, säger Henrik Eriksson.
Det Jan Carlzon sa’
I korta drag vill han att den hierarkiska strukturen som infördes på 1920-talet ersätts. Han citerar Jan Carlzon som för många år sedan skrev boken ”Riv Pyramiderna!”, och hävdar att det är tid för förändring.
Hur kan du vara så säker på din sak? Det är ju trots allt ett system som fungerat länge.
– Det hierarkiska ledarskapet fungerade då, för hundra år sedan. Men då såg ju världen annorlunda ut. I dag har vi andra krav på arbetslivet och andra faktorer som påverkar framgång, säger Henrik Eriksson.
Så vad skulle du i stället vilja se?
– I stället för högt uppsatta chefer som tänker för hela organisationen i tron om att människor inte kan tänka själv så tror jag på högre grad av autonomi och självstyre. Ledare måste förstå kärnverksamheten och jobba ”på golvet” i stället för att alstra administration för verksamheten.
Förändringen kommer inte ske över en natt, utan med små steg för att succesivt vända skutan. Henrik Eriksson hoppas på en mer agil offentlig sektor som inte arbetar med strategiska planer utan möjliggör för ständiga förbättringar.
– Som det är idag vågar inte chefer och ledare inom offentlig sektor utmana och förbättra systemet eftersom de är rädda för att göra fel, säger Henrik Eriksson.
Det handlar om hur – inte vad
Och i stället för att rikta blicken uppåt efterfrågar han ett större kundfokus. Men vilka större verksamheter klarar av det i dag? Henrik Eriksson kan nämna en rad exempel som han upplever har hittat ett modernt förhållningssätt till ledarskap. Ett av dem är hemvårdsföretaget Buurtzorg. Förut gick det under namnet Grannvård, men 2019 bytte verksamheten till den holländska benämningen av samma term. Buutzorg utgår från det professionella oberoendet hos sina anställda och arbetar i små självstyrande lag utan styrning ovanifrån. De använder sig av lökmodellen och har kundens behov i fokus.
– De har över 10 000 anställda, inga chefer. Ingen byråkrati. Man sätter schemat själv och delar ut ansvarsområden till team-medlemmar.
Samtidigt är Henrik Eriksson noga med att han inte sitter på alla lösningar. Han tror dock att offentlig sektor inte kommer att effektiviseras så länge offentliga verksamheter styrs av chefer som inte förstår grunderna i ledning och verksamhetsutveckling.
– Inom vården får patienter inte träffa läkare som har för mycket administrativa uppgifter. I skolan lär sig inte barn det de ska. Vi måste ifrågasätta byråkratin och alla administrativa lager och börja förbättra för dem som vi är till för, säger Henrik Eriksson.
