RRV underkänner insatserna för rättvis betygssättning

Betygen i skolan ska mäta elevernas kunskaper och vara ett urvalsinstrument för vidare studier. Betygen spelar därför en stor roll för elevernas framtida möjlighet till utbildning och yrkesval.

Regering och riksdag har därför vidtagit ett antal åtgärder för att säkerställa att betygen sätts på ett likvärdigt sätt, så att inte omotiverade skillnader uppstår. Dels ändrades skollagen 2018, så att resultaten på de nationella proven ska spela större roll för elevernas betyg, dels har Skolinspektionen bedrivit tillsyn av skolornas betygssättning.

Har inte gett effekt

Nu har Riksrevisionen granskat om åtgärderna i fråga har gett önskade effekter. Och svaret är i stort sett nej. Förändringen i skollagen har inte tydligt påverkat skillnaderna mellan betygen och resultaten på de nationella proven i gymnasieskolan, enligt Riksrevisionsverket.

När elevernas resultat vid de nationella proven jämförs med de betyg som de sedan fick, visar det sig att många skolor har gett eleverna högre betyg än vad som kan motiveras med deras provresultat.

Störst skillnad är det för elever som fick svaga resultat på proven i matematik och svenska. Närmare 64 procent av eleverna som fick underkänt i provet i matematik fick ett högre betyg av sin lärare. I svenska var motsvarande andel 55 procent.

Även det motsatta

Granskningen visar också det motsatta problemet, det vill säga att elever på vissa skolor får lägre betyg än motiverat utifrån hur de skrivit på proven. Det gäller framför allt i engelska, men även i viss mån i svenska.

I granskningen ingår en intervjuundersökning bland lärare och rektorer. Den visar att det kan handla om att lärare är osäkra på hur stor roll resultaten från de nationella proven ska spela för elevens betyg. Lagens formulering ”särskilt beaktas” lämnar ett stort tolkningsutrymme som leder till risk för olikvärdig betygssättning.

– Lärarna är inte säkra på vad ”särskilt beaktas” betyder, och förändringarna har därför inte påverkat betygssättningen nämnvärt. I stället gör lärare och rektorer ungefär som de alltid har gjort, säger Krister Sund, projektledare för granskningen.

Ta fram modell

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, bland annat genom att ta fram en modererande modell för att främja betygens likvärdighet och även mer rättvisa urval till högre utbildning.

Skolinspektionen rekommenderas i sin tur att förbättra sin uppföljning av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.