Inga produkter i varukorgen.
Så blir du nöjd med din framgång
Ledarskap
Undersökningar visar att många ledare inte känner tillfredsställelse över sin framgång. Hur kan du
jobba med ditt sätt att tänka för att bli mer nöjd?
Varför leder karriärframgångar så sällan till tillfredsställelse? Författaren och ledarskapscoachen Ron Carucci borrar sig ner i den frågan i en artikel i Harvard Business Review (25 januari 2023). Frågan är framför allt intressant på grund av den utbredda uppfattningen att lycka på något sätt kan likställas med alla de traditionella tecknen på framgång: materiellt välstånd, en imponerande karriär, omgivningens beundran och respekt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Men faktum är att det finns flera studier som tvärtom pekar på svårigheter för framgångsrika personer att glädjas åt sina segrar. En undersökning vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien 2015 visade till exempel att hela 72 procent av framgångsrika företagare lider av depression eller andra psykiska problem.
”Framgångsknarkare”
Ron Carucci lyfter signalsubstansen dopamin som en faktor bakom utebliven glädjen över framgångarna. Dopamin skapar hjärnans eget belöningssystem, som driver oss i strävan efter våra mål och belönar oss med tillfredsställelse när vi lyckas.
Men lyckan blir kortlivad, eftersom hjärnan också strävar efter att balansera upp extrema känslotillstånd. Dämpandet av lyckoruset skapar i sin tur en tomhetskänsla, och en önskan att upprepa det som framkallade lyckokänslan till att börja med.
Följden blir en beroendecykel som gör oss till vad Harvardprofessorn Arthur C Brooks – som forskat mycket runt lycka och framgång – har kallat ”framgångsknarkare”. Det vill säga, i stället för att sträva efter det som gör oss lyckliga, så strävar framgångsknarkarna efter det som gör dem framgångsrika.
Inlärt beteende
Kontentan är alltså att den som börjat få kickar av framgång fortsätter att sträva efter framgång, även om hen intuitivt förstår, att framgången i sig inte ger lycka. Det blir en sorts inlärt beteende, där framgångsknarkarens strävan leder till otillfredsställelse.
Men, menar Ron Carucci, eftersom det går att ”lära in” ett beteende som får oss att sträva efter otillfredsställelse, så går det även att lära in motsatsen. Det vill säga, en framgångsrik vd kan lära sig att känna tillfredsställelse och lycka över sina framgångar.
Välj hur du vill tänka
För att nå dit, behöver du först betrakta din strävan som ett självständigt val. I stället för att se på tillfredsställelse som en konsekvens av godtyckligheter som pengar, prylar och status (”jag blir tillfredsställd när…”), så ser du på tillfredsställelse som en färdighet eller ett inövat beteende (jag blir tillfredsställd för att…”).
Med andra ord, undvik att tänka: ”jag blir tillfredsställd när jag tjänar…”, ”…när jag har köpt…”. Välj i stället att tänka: ”jag ska känna tillfredsställelse över att jag får gå till jobbet och arbeta med spännande projekt tillsammans med fantastiska personer” eller ”jag ska känna tillfredsställelse över att jag får möjlighet att briljera, och skapa tillfällen för mina medarbetare att också briljera”.
Fakta
Ron Caruccis 4 steg mot verklig tillfredsställelse
1. Omvärdera ditt förhållande till pengar.
Fråga dig:
-Vad tror jag om den roll pengar spelar för mitt välbefinnande?
-Vad triggar min ångest över att inte få nog av det?
-Jämför jag mitt välstånd med andra (lön, husstorlek, materiella ägodelar) och känner mig missnöjd när jag tror att andra har mer?
-På vilka sätt får pengar mig att känna skuld, skam, otillräcklighet eller självviktighet?
-Hur definierar jag ”tillräckligt” med pengar?
2. Omvärdera ditt förhållande till prestation.
Fråga dig:
-Försummar jag viktiga relationer (partner, barn, vänner) i jakten på framgång?
-Har jag offrat min hälsa (vila, kost, mentalt välbefinnande) för att nå framgång?
-Känner jag mig desillusionerad eller bitter när jag inte når ett mål?
-När kände jag senast en känsla av lekfullhet kring mitt arbete, oavsett resultat, bara för glädjen att få utföra det?
-Jämför jag mina prestationer med andra och anser att deras framgångar är mindre välförtjänta än mina?
-Hur definierar jag ”tillräcklig” prestation?
3. Omvärdera ditt förhållande till erkännande och status.
Fråga dig:
-På vilka sätt försöker jag regelbundet få erkännande från viktiga personer?
-Lägger jag för mycket tid på att bevaka min status på sociala medier?
-Stör det mig när andra får ett erkännande som jag upplever att jag förtjänar mer?
-Ifrågasätter jag privat hur mycket jag är älskad, eller tvivlar jag på mitt inneboende värde som person?
-Använder jag manipulativa grepp i samtal – så som förklätt skryt (”humble brag”), namndroppande, eller att ständigt försöka bräcka andra – för att imponera eller fiska efter beröm?
-Hur definierar jag ”tillräckligt mycket” erkännande och status?
4. Konfigurera dina mätverktyg.
Gör dessa byten av verktyg för att mäta tillfredsställelse:
-Från jämförelser till empati. (Psykologer är överens om att jämförelser med andra inger nedstämdhet och tomhet. Försök i stället känna tacksamhet över ditt arbete, dina erfarenheter et cetera.)
– Från att räkna till att bidra. (Mät hur du har bidragit i stället för att räkna pengar, troféer, följare och så vidare. För vem har du kunnat bidra med positiva erfarenheter, möjligheter att utvecklas med mera?)
-Från förakt till kontakt. (Bergochdalbanan när dopaminnivåerna går upp och ner kan inge känslor av bitterhet, nedstämdhet och ångest. Det kan sedan leda vidare till förakt, inför oss själva och för andra som vill stötta och hjälpa, vilket i sin tur inger känslor av ensamhet och isolering. I gemenskap med andra kan vi hejda denna negativa spiral. Tillfredsställelsen finns i samvaro med familj, vänner och kollegor, då minskar upplevelsen av självförakt och ensamhet.)
