Så kan kommuner bättre motverka korruption

Enligt Statskontorets bedömning är det mycket som tyder på att korruption i den kommunala sektorn sällan handlar om mutor. I den form det har skett så har det oftast handlat om erbjudande om resor, evenemangsbiljetter och liknande, snarare än kontanta ersättningar.

Däremot slår de fast att andra former av korruption, som nepotism och vänskapskorruption är betydligt vanligare. Enligt experter som intervjuats i undersökningen förekommer korrupta beteenden vid upphandlingar och plan – och byggärenden genom att enskilda aktörer gynnas på ett otillbörligt sätt, eller att en tjänst skräddarsys för att passa en viss person.

Vidare bedömer Statskontoret att kommuner och regioner är mindre bra på att anmäla misstankar om korruption, jämfört med statliga myndigheter. Trots att kommuner och regioner tillsammans är en nästan fem gånger så stor sektor som statliga myndigheter, är anmälningarna om korruption ungefär lika många.

Möjliga orsaker till att kommuner och regioner är mindre benägna att anmäla korruption är enligt Statskontoret att det sällan handlar om kriminaliserade former av korruption. En annan möjlig orsak är att det idag finns färre lokala nyhetsredaktioner, vilket kan bidra till att färre fall av korruption uppmärksammas. En tredje möjlig förklaring är att det saknas kunskap kring vad korruption är.

Som en övergripande slutsats slår Statskontoret fast att kommuner och regioner behöver blir bättre på att möta nya utmaningar, men också för att hantera redan kända problem kopplat till korruption. Detta genom att arbeta mer aktivt för att öka kunskapen bland anställda, samt utveckla bättre kontrollfunktioner för att upptäcka korruption.