Så kan standarder stötta krishanteringen

Många företag och organisationer gör nu allt för att dra sitt strå till stacken och mildra effekterna av coronakrisen.

De europeiska standardiseringsorganisationerna, inklusive Svenska Institutet för Standarder, Sis, har tidigare under våren gett fri tillgång till standarder som underlättar för företag att ställa om sin produktion. Det handlar bland annat om standarder för personlig skyddsutrustning och medicinska produkter, men även utrustning för anestesi och respiratorer.

Arbetssättet avgörande

Som ett nästa steg har nu den internationella standardiseringsorganisationen, Iso, tagit initiativ till att även fritt tillgängliggöra standarder för krishantering. Fem standarder står till förfogande för att ge stöd till företag och andra organisationer att bättre kunna hantera de effekter som följer i spåren av covid-19.

– Förmågan att klara kriser beror självklart på de resurser vi har, men också på hur vi arbetar. Det är främst där som standarderna för krishantering har möjlighet att bidra. Innehållet i standarderna skapar nytta redan i dag, men kan också på längre sikt bidra till att man står bättre rustad inför nästa kris, säger Susanna Björk, projektledare på Sis.

Olika fokus

De fem standarderna har olika fokus, men syftar i samtliga fall till att förstärka kapaciteteten i någon form.

Iso 22301. Standarden om kontinuitetshantering handlar om organisationens allmänna förmåga att fortsätta fungera och tillhandahålla produkter och tjänster under avbrott eller vid störning, det som på engelska benämns ”business continuity management”.

Iso 22395. Standarden ger vägledning för att identifiera, involvera, kommunicera med och stödja individer som är särskilt sårbara i en krissituation. I coronapandemins spår kan det vara personer som är äldre eller tillhör en hälsorelaterad riskgrupp, men även personer som lever i social och ekonomisk utsatthet.

– Standarden fokuserar bland annat på hur man kan utforma olika sorters stödåtgärder. Men kanske viktigast av allt är också att den visar på hur man bäst undersöker vilka möjligheter som finns till hjälp till självhjälp för dessa individer, säger Susanna Björk.

Iso 22320. Standarden om ledning och samverkan tar bland annat upp de grundläggande komponenterna i incidenthanteringen med fokus på roller och ansvar, uppgifter och resurshantering inom den egna organisationen, men även samarbete med andra.

– Att ha en fungerande incidenthantering på plats bidrar till att rädda liv, minska skadeverkningar och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, förklarar Susanna Björk.

Iso 22316. Standarden om organisatorisk resiliens visar på hur man kan arbeta för att stärka sin förmåga att förutse, planera för och bemöta förändringar i syfte att stärka sin motståndskraft vid kriser.

Iso 31000. Standarden om riskhantering handlar om att hantera de risker som en organisation ställs inför och ge vägledning till att fastställa strategier, uppnå mål, förbättra resultat och fatta välgrundade beslut.

Bred tillämpning

Samtliga standarder har bred tillämpning och kan användas av både större och mindre organisationer inom privat och offentlig verksamhet.

– Sedan standarderna släpptes fria har vi märkt ett stort intresse och fått ta emot ett stort antal förfrågningar. Samtidigt ska det bli intressant att se om detta även skapar ett ökat engagemang för att vara delaktig i det fortsatta arbetet med att ta fram globala och europeiska standarder, säger Susanna Björk.

De standarder som Sis nu tillgängliggjort finns endast i så kallad ”read-only-version” och står till fritt förfogande under en tremånadsperiod.