Enligt Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning ”Hälsa på lika villkor” uppger 15 procent av yrkesverksamma att de känner sig ganska eller mycket stressade. Inför terminsavslut och längre ledigheter är det dessutom vanligt att tempot skruvas upp ytterligare ett snäpp, då många har mycket att avsluta för att kunna vara borta från jobbet en tid.
Med flera veckors semester som mål biter många ihop fram till ledighet och vila. Men hur funkar det egentligen att jobba stenhårt en period för att sedan återhämta sig på semestern?
– Vi klarar det oftast bra, förutsett att balansen i övrigt är god och arbetsbelastningen sett över året är okej, och att det handlar om den här begränsade perioden, säger Hanna Malmberg Gavelin, lektor i psykologi vid Umeå universitet och psykolog vid stressrehabiliteringen i Region Västerbotten, i ett pressmeddelande.
– Men har man en hög arbetsbelastning generellt så kan det vara svårt att varva ned under semestern och stressnivåerna kommer att öka snabbt igen då man kommer tillbaka.
Nedvarvning bör ske successivt
Oavsett om arbetsbelastningen varit hög en längre tid, eller bara inför semestern, måste man räkna med att det krävs en övergångsperiod mellan stor stress och vila.
– Om du går in i semestern med väldigt hög anspänningsnivå kommer du behöva ge hjärnan och kroppen en chans att varva ned, det är inget som man kan göra bara sådär. Det kan behövas en gradvis nedtrappning, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Det är svårt att ge en generell angivelse för hur lång tid nedtrappningen kräver. Men Hanna Malmberg Gavelin säger att man åtminstone får räkna med några dagar.
Prioriteringar minskar stressen
Det finns flera fördelar med att ha luft i schemat innan man checkar ut för semester, som att ge sig tid att fundera, prioritera och knyta ihop säcken.
– Vad är det som måste vara klart nu och vad kan vänta? Så att man kan släppa arbetet när det är dags för semester. Om man har mycket ouppklarat när man går in i semestern så kan det hindra återhämtningen och det blir något som stressar upp en när man börjar arbeta igen, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Hon betonar att det kan vara lite extra svårt att göra prioriteringar då man är stressad. Då är det bra att känna till att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att arbetsbelastningen är rimlig och hjälpa till att prioritera arbetsuppgifter.
Det är också bra att planera för den första tiden efter semestern. Även i det skiftet krävs en övergång för att kroppen och hjärnan ska må bra.
– Samma sak gäller där – gradvis nedtrappning, gradvis upptrappning. Det funkar inte att gå från 100 till 0 till 100. Det är individuellt hur man kan få ihop det, men försök tänka att du ska ha lite luft i schemat och inte direkt kasta dig in i möten, deadlines, undervisning.
Regelbunden återhämtning och bra sömn
Semester är viktigt för återhämtning, men det är en av många källor. För att måendet och hälsan ska förbli hållbar i längden är det ännu viktigare med daglig och regelbunden återhämtning.
– Man kan inte tänka att man kan jobba järnet hela terminen och bara vila på semestern. Det funkar inte. Det är som att tänka att jag ska äta på helgen och sedan äter jag inte på hela veckan. Det är en övergående effekt, ska vi må bra så måste vi få det regelbundet, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Lista
Tips för en bra övergång mellan jobb och semester
- Nedtrappning. Räkna med att hjärnan och kroppen behöver nedtrappning mellan arbete och semester innan den kan komma i vila. Planera in nedtrappningen i jobbschemat i slutet av terminen eller i början av semestern.
- Prioritera. Planera och prioritera arbetsuppgifter innan semestern. Vad kan vänta, vad behöver göras nu?
- Knyt ihop säcken. Lämna inte terminen med oavslutade arbetsuppgifter. Det kan påverka återhämtningen negativt.
- Ta hjälp. Din chef ska hjälpa till om det är svårt att prioritera.
- Upptrappning. Planera för första tiden efter semestern så att tillbakagången inte innebär stress.
- Varje dag. Semester är en viktig återhämtning, men inte den enda. Ännu viktigare är att du har balans mellan aktivitet och återhämtning – anspänning och avslappning – regelbundet varje dag. Det ska bli en vana.
- Små saker räknas. Återhämtning måste inte vara tidskrävande. Korta pauser kan göra stor skillnad. En bra regel är att ta en liten paus när du byter arbetsuppgifter och går mellan möten.
- Schemalägg. Lägg in återhämtning i kalendern om du har svårt att komma ihåg.
- Individuellt. Fundera över vad som ger återhämtning för dig? Vad är det som laddar batterierna, vad ger vila och mer energi?
- Kontraster. Vad som kan vara återhämtande beror på vad belastningen varit – om du suttit och koncentrerat dig är det bra med en promenad och prata med en kollega. Om du varit social och varit på benen mycket kan en soffa och en bok fungera återhämtande. Tänk på kontraster.
- Återhämtning på semestern. Tänk på att kontraster mellan anspänning och avslappning är viktigt även under semestern.