Så påverkas svenska kommuner av ökat distansarbete

En ny rapport visar att cirka en fjärdedel av svenskarna kan jobba på distans i framtiden. Men det är stora skillnader mellan hur det ser ut i olika kommuner. Ökat distansarbete kommer att påverka städer och kommuner på olika sätt. En del är vinnare, andra förlorare.

Så påverkas svenska kommuner av ökat distansarbete

En ny rapport från teknik- och analyskonsultföretager WSP visar att cirka 1,3 miljoner av totalt 4,6 miljoner arbetstagare i Sverige har yrken där distansarbete kommer att vara en möjlighet framöver. Men det är stora skillnader mellan var distansarbete är möjligt idag.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Ungefär 80 procent av distansyrken återfinns i storstadsregionerna och i de större centralorterna runtomkring i landet. I mindre kommuner har enbart cirka 10-15 procent av arbetskraften tjänstemannajobb som innebär at distansarbete är möjligt.

Flest potentiella distansarbetare finns i Solna där hela 56 procent av arbetsstyrkan kan jobba på distans. I andra änden ligger Surahammar på 11 procent.

Drar åt olika håll

Fredrik Bergström, Ekonomie doktor och affärsområdeschef WSP Advisory, spår att det kommer det finnas en någon större benägen att jobba hemma framöver, även om han tror att det blir i en begränsad utsträckning.

Fredrik Bergström, WSP.

– Jag tror att vi kommer att vara hyfsat mycket på kontoret även om olika krafter drar åt olika håll. Arbetstagare tycker kanske det är trevligt att vara hemma men inte i alla grupper.

För arbetsgivaren finns ett ekonomiskt perspektiv där det finns möjlighet att spara yta och därmed pengar.

– Men å andra sidan kommer det att vara viktigt att skapa ett attraktivt kontor för kreativa möten och allt annat som krävs för att utveckla verksamheten. Det blir viktigt at designa kontoret för olika aktiviteter.

Flexibla kontor ökar

Han tror att flexibla kontor kan få sig en skjuts framåt och att kontoret kan få en annan roll. Redan idag ligger nyttjandegraden för kontor ligger på runt 60 procent.

– Eftersom tjänstemannajobben framför allt finns i stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö kommer det att vara mest tryck på förändring där. Här blir frågan om det är nödvändigt att ha kvar de kontorsytor som företagen har idag. De som sitter lokaliserade utanför stadskärnan funderar troligen på om de kan minska ytorna och flytta till mer attraktiva lägen.

Rapporter indikerar att det är flera kommuner och aktörer som kommer att behöva tänka nytt när befolkningens rörelsemönster trycks ut från stadskärnor och de större städerna, exempelvis storstadskommuner där många kontors- och galleriasatsningar gjorts. Samtidigt finns det småstadskommuner och förorter som nu vädrar morgonluft och kan räkna med ett uppsving för antal boende samt handel och restauranger.

Stadskärnan attraktiv

I rapporten förs även ett resonemang om huruvida stadskärnorna kommer att tappa i attraktivitet. Bedömningen är dock att många stadskärnor kommer att fortsätta att vara attraktiva, men också utsättas för förändringstryck. Det kommer finnas ett fortsatt sug efter kreativitet, samarbete och mötesplatser. Något vi också kan få se är företag som tidigare inte ansett sig ha råd att ha kontor i city som nu tar steget in i stadskärnan men med mindre yta. Och att de större kontoren i lägen lite längre ut från staden blir mindre attraktiva.

I figuren illustreras andel av arbetsmarknaden i respektive län som kan arbeta på distans på heltid. Högst andel har Stockholms län, följt av Skåne, Västra Götaland, Uppsala samt Östergötlands län.
I figuren illustreras andel av arbetsmarknaden i respektive län som kan arbeta på distans på heltid. Högst andel har Stockholms län, följt av Skåne, Västra Götaland, Uppsala samt Östergötlands län. Bild WSP.

I Stockholm är till exempel Solna, Arenastaden och i viss mån Kista så kallade B-lägen där det byggt upp stora kontorssamhällen med få eller inga bostäder. Här funderar nog stora, tjänsteintensiva företag som SEB eller Fortum över om de ska krympa kontorsytorna och i stället flytta närmare stadskärnan till mer attraktiva A-lägen, spår Fredrik Bergström.

– Kista exempelvis har haft en utmaning med det och de har försökt att möta detta genom att öka bostadsbyggandet i Kista. Men jag är inte helt säker på att de kommer att lyckas med att göra området mer attraktivt.

Ökad pendling

Fredrik Bergström tror också att acceptansen för att pendla i storstäderna kommer att öka om man inte behöver pendla varje dag. Här tror han att kommuner som ligger på lagom pendlingsavstånd som exempelvis Nynäshamn kan vara vinnare. De erbjuder en skärgårdskommunens alla fördelar samtidigt som det är nära att pendla till jobbet i Stockholm några dagar i veckan.

Stadskärnan på mindre orter som ligger på pendlingsavstånd till storstäderna kommer att få ett uppsving då den lokala handels kommer att gynnas.

Däremot tror inte Fredrik Bergström att det blir någon ny gröna-vågen där storstadsbor flyttar ”ut på landet” långt ifrån storstaden eftersom det inte går att avnjuta storstädernas jobb- kultur- och nöjesutbud på långpendlaravstånd.

– Det är vid några få tillfällen i livet som vi byter bostad som när vi flyttar hemifrån för att jobba eller plugga eller när vi bildar familj runt 35 års ålder. Efter det blir man oftast kvar i samma område resten av livet. Så det ska bli intressant att se hur dagens familjer nu kommer att agera framöver, säger Fredrik Bergström.

Mellankommuner förlorare

Vilka kommuner kommer då att bli förlorare på ökat distansarbete? Enligt WSP:s rapport påverkas de mindre kommunerna i liten utsträckning eftersom de har ett ganska låg andel tjänstemanna- och kontorsjobb jämfört med storstäderna. Värre är det då för de halvstora städerna som exempelvis Jönköping, Växjö och Västerås.

– Här finns det också en hel del kontors- och tjänstemannajobb och kontor i centrala stadskärnan. Men dessa stadskärnor har haft det tufft inte minst ur handelsperspektiv. Den stora pressen på handeln har förvärrats under corona. Och sitter du i ett B-läge i Västerås är det fortfarande bara fem minuter till stadskärnan så där finns inte samma vinst med att flytta in till staden. Den här typen av halvstora städer kommer att utsättas för högt förändringstryck, säger Fredrik Bergström.

Kommuner med högst antal distansarbeten

Listplacering/ kommun/ andel procent som kan distansarbeta:

1, Solna, 56 procent
2, Stockholm, 52 procent
3, Sundbyberg, 50 procent
4, Mölndal 38 procent
5, Älmhult 38 procent
6, Malmö 38 procent
7, Lund 38 procent
8, Göteborg 38 procent
9, Linköping 34 procent
10, Nacka 32 procent

Kommuner med lägst antal distansarbeten

Listplacering/ kommun/ andel procent som kan distansarbeta

281, Uppvidinge  12 procent
282, Färgelanda  12 procent
283, Grums  12 procent
284, Kungsör  12 procent
285, Bjurholm 12 procent
286, Eda 12 procent
287, Degerfors 12 procent
288, Oxelösund 12 procent
289, Olofström 12 procent
290, Surahammar 11 procent

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.