Så ska kommunernas arbete mot klimatpåverkan säkras
Hållbarhet
Svenska kommuner och regioner har blivit bättre på att arbeta brett för att minska klimatpåverkan, det visar Sveriges kommuner och Regioners, SKR:s, senaste klimatenkät. Enligt Andreas Hagnell, sakkunning i miljö och energi vid SKR ligger utmaningen i att haka på de stora förändringar som sker inom näringslivet idag.
Just nu pågår en enorm grön omställning inom näringslivet och inom svensk transport, och det kan upplevas svårt att hänga med i de stora samhällsomställningarna. Men Andreas Hagnell vid SKR ser ändå att svenska kommuner och regioner inte ligger på latsidan. Framförallt sett till att klimatarbetet ofta sker på en frivilligbasis.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är en väldig bredd i vilken typ av insatser de olika kommunerna gör, och det är viktigt att det fortsätter vara så. Ju fler krav vi får desto viktigare är det att arbeta mångfasetterat och ha ett helhetsperspektiv.
Ljusa siffror för klimatet
SKR:s klimatenkät till kommunerna för 2023 visar bland annat att:
• Runt 80 procent anger att deras klimatarbete fått genomslag i upphandling och andra åtgärder för fordon, livsmedel och energieffektivisering.
• Över hälften ser genomslag inom förnybar energi och konvertering från fossil energi, återbruk av möbler samt hög nivå på energiprestanda vid nybyggnation.
• 70 procent har åtgärder för infrastruktur för laddning av elfordon samt insatser för gång och cykel.
• Över hälften gör insatser för förnybar energi och konvertering från fossil energi samt inom fysisk planering.
• Över hälften har åtgärder även inom cirkulär och klimatsmart konsumtion, som insamling för återanvändning och att underlätta lån och uthyrning till invånarna inom bygg, fritid och second hand.
Gynnsamt med samarbete
Två tredjedelar av svenska kommuner har övergripande politiskt beslutade klimatmål för organisationen och en tydlig handlingsplan. Andelen är hela 90 procent om man räknar med de som håller på att ta fram mål och planer eller har handlingsplaner för enskilda verksamhetsområden.
Enkäten visar också att genomslaget är olika stort på olika områden och att insatserna är olika vanliga i olika grupper av kommuner. Framför allt finns stora skillnader kopplat till invånarantal, men även till län och till kommungrupper.
– Målet är inte att arbeta likriktat utan ta reda på var man som kommun gör störst skillnad, vilken typ av kommun man faktiskt är och vilka frågor som engagerar invånarna mest, säger han.
Finns det någon poäng i att arbeta mer regionsöverskridande med de här frågorna?
– Det finns redan en del samarbeten, bland annat Viable cities som är en statlig satsning för att få klimatneutrala städer. Där 23 kommuner anslutna just nu, och vi hoppas såklart på att fler tillkommer framöver.
