Så ska kvalitetsprofessionen hänga med i den globala konkurrensen

Kvalitetsrollen Det är hög tid att svenska kvalitetschefer vidgar perspektiven och noga bevakar händelseutvecklingen i omvärlden. För att klara konkurrensen och inte minst Kinas accelererande kvalitetsutveckling krävs ett nytänkande med fokus på värdeskapande och ständiga förbättringar, betonar kvalitetslegendaren Lars Sörqvist.

Så ska kvalitetsprofessionen hänga med i den globala konkurrensen
Foto: Adobe Stock/Raphaelle Sisask

Inom kvalitetsvärlden är förändringshastigheten blixtsnabb och för att få grepp om händelseutvecklingen kan det vara på sin plats med en historisk tillbakablick. Det menar Lars Sörqvist, som har god koll på omvärlden i sin roll som vd på Sandholm Associates, docent på KTH, gästprofessor på Shanghai University samt president i den internationella kvalitetsorganisationen International Academy for Quality (IAQ).

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– För att förstå framtiden gäller det att vara insatt i dåtiden. Som alltid finns mycket att lära av historien, säger han.

Kvalitet har visserligen varit en överlevnadsfråga sedan urminnes tider. Att få ut största möjliga värde av begränsade resurser har alltid varit en strävan hos mänskligheten som drivit utvecklingen framåt. Men det var först med industrialismen som det moderna kvalitetsarbetet etablerades på allvar.

Som en av pionjärerna räknas den amerikanske fysikern Walter Shewhart, som på 1920- och -30-talet var verksam inom Bell Labs och Western Electric, där han bland annat initierade systematiskt förbättringsarbete genom den så kallade Shewhart Cycle, föregångare till PDCA-cykeln. Bland hans ”lärjungar” fanns även Joseph Juran och Edwards Deming, som vidareutvecklade hans metoder för kvalitetsutveckling under kommande decennier.

– Det som sedan hände var att japansk industri, som var illa åtgången efter andra världskriget, fick upp ögonen för kvalitetsutveckling och till skillnad från västerländska företag lyfte upp kvalitetsfrågan till högsta ledningsnivå. Det utmynnade i en enorm framgångssaga för de japanska företagen som på bara några decennier lyckades köra om många konkurrenter i väst, förklarar Lars Sörqvist.


Kina snabbare än Japan

Sedan dess har det uppstått en harmonisering mellan japanskt och västerländskt kvalitetsarbete. Men däremot märks på senare år en motsvarande kvalitetsutveckling i en del andra länder, med Kina, Indien och Sydkorea i frontledet.

Fakta

Kvalitetsorganisationer ger global harmonisering

Flera olika kvalitetsorganisationer har bildats genom åren i syfte att harmonisera kvalitetsarbetet på internationell nivå.

  • American Society for Quality (ASQ) bildades 1946 och har idag cirka 50 000 medlemmar, inte bara i USA, utan i mer än 130 länder.
  • Japanees Union for Scientists and Engineers (JUSE) grundades samma år och blev den organisation som på allvar förde ut kunskapen om kvalitets- och förbättringsarbete inom japanskt näringsliv.
  • European Organization for Quality (EOQ) grundades 1956 och blev Europas gemensamma plattform för kvalitetsarbete och bidrog bland annat till etableringen av ISO 9001. Svenska SFK är en av medlemsorganisationerna i EOQ.
  • International Academy for Quality (IAQ) bildades 1966 av ASQ, JUSE och EOQ, inte minst för att verka för global kvalitetsutveckling. Lars Sörqvist är president för IAQ sedan något år tillbaka.
  • China Association for Quality (CAQ) och Shanghai Association for Quality (SAQ) är Kinas två ledande kvalitetsorganisationer. I egenskap av gästprofessor vid Shanghai University är Lars Sörqvist även engagerad i både CAQ och SAQ.

För den som arbetar med kvalitet har det blivit allt viktigare med en global utblick. I en global värld kan man inte bedriva ett ensidigt nationellt kvalitetsarbete, menar Lars Sörqvist.

– Kvalitet har blivit den främsta konkurrensfaktorn och då gäller det att vara införstådd med vad som händer i andra delar av världen, inte minst via någon av de internationella kvalitetsorganisationerna. Dessutom har många verksamheter i dag leverantörer från länder runt om i världen. Förstår man inte hur kvalitetsarbete bedrivs i olika länder och kulturer är risken för stora problem överhängande. Detta är av särskilt stor betydelse då svensk kultur på många sätt är mycket olik de flesta andra kulturer, säger han.

Framförallt i Kina har utvecklingen stora paralleller med det som en gång hände i Japan, konstaterar Lars Sörqvist.

– Skillnaden är bara att det går ännu snabbare i Kina än i Japan. Det beror bland annat på att inte bara företagsledningarna förstått vikten av kvalitetsutveckling, utan även landets politiska ledning, som dessvärre representerar ett icke demokratiskt system. Dessutom kännetecknas många kinesiska organisationer av stark handlingskraft, säger han.


Bortförklarar framgångarna

Stora likheter finns också i omvärldens syn på vad som en gång hände i Japan och nu håller på att hända i Kina. Under 1970-talet var det många som ruskade på huvudet och försökte bortförklara de japanska framgångarna med att de berodde på allt från, felaktigt påstådda, miserabla arbetsmiljöförhållanden till förmånliga bidrag från japanska regeringen.

– De kinesiska företagens frammarsch väcker i dag samma negativa reaktioner. Men konflikten mellan Kina och USA, och i viss mån även Europa, är inget handelskrig, utan ett kvalitetskrig. Om Kina fortsatt med lågkvalitativ massproduktion hade det inte varit en fråga värd att diskutera, säger han och fortsätter:

– Men nu när Kina lagt in en högre växel i sitt kvalitetsarbete med förmåga att både utföra licenstillverkning av västerländska högkvalitativa produkter, som till exempel Iphone, och tillverkning av förstklassiga produkter under egna varumärken, som Huawei, är det många företag som känner sig hotade. Konsekvensen har blivit att många västerländska företag återigen stoppat huvudet i sanden och försöker bortse från den kinesiska konkurrensen, säger Lars Sörqvist.


Bygg organisationer med dynamik

Hur ska då kvalitetsprofessionen agera för att möta konkurrensen från de länder som nu är på frammarsch?

– Det handlar om att lyfta upp kvalitetsfrågan till högsta ledningsnivå, förklarar Lars Sörqvist. I en värld där förändringshastigheten är snabbare än någonsin gäller det att vässa kompetensen och bygga organisationer med större dynamik och mycket hög förbättringsförmåga. Normalläget måste vara ständiga förbättringar med fokus på värdeskapande och kundnytta.

Enligt Lars Sörqvist är det fortfarande allt för mycket kvalitetsarbete som handlar om statiska ledningssystem, avvikelsehantering och kontroller.

– Det är naturligtvis viktigt med stabilitet i processerna och kontroll över nuläget. Men det får inte ske på bekostnad av dynamik och ständiga förbättringar. En överdokumenterad och byråkratisk process är ofta farligare än en underdokumenterad, betonar han.


Lyft blicken från processerna

Som kvalitetschef gäller det därför att lyfta blicken från de egna processerna och skaffa sig kunskap om händelseutvecklingen i omvärlden. Sverige har visserligen en industri i världsklass. Men det gäller att se upp och inte vila på gamla lagrar, menar Lars Sörqvist.

– En gång i tiden var Made in Sweden en kvalitetsstämpel. Men så är det inte längre. Länder som Kina, Indien och Sydkorea ligger i ytterfilen och det är bara en tidsfråga innan vi blir omkörda. Svenska organisationer är inte vaccinerade mot dålig kvalitet. Det gäller privata företag såväl som offentlig verksamhet. Men än är det inte för sent att agera. Det gäller bara att vi tar kvalitetsfrågorna på allvar, använder all den kvalitetskunskap som finns och hela tiden strävar efter att skapa värde för dem som verksamheten är till för, sammanfattar Lars Sörqvist.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste